Fru talman! Underifrånperspektiv är det centrala i det här meningsutbytet. Om jag rätt förstår den tidigare replikomgången accepteras tanken att om det inte finns ett underifrånperspektiv kommer man inte heller att behöva ingå i någon form av regional lösning. Så tolkade jag det tidigare svaret.
Om det finns ett underifrånperspektiv kan man tänka sig att få ingå i den regionala dimensionen. Då är den intressanta frågan hur man definierar underifrånperspektivet.
Jag försökte ange, fru talman, några av de saker som jag såg i Skåne inför bildandet av regionen. Där var det inte bara regionpolitiker eller kommunpolitiker, utan det var politiker brett över parti- och blockgränser från olika nivåer. Det var inte minst medier, lokala tidningar som drev opinion. Det var näringslivet i form av olika organisationer.
Allt detta tillsammans tycker jag utgör ett underifrånperspektiv. Min fråga är hur man definierar ett underifrånperspektiv. Det är lätt att säga det ordet, men vad exakt innehåller det? För min del är det mer än bara ett antal fullmäktige- och landstingspolitiker som uttalar sig till förmån för en region. Det hade varit intressant att höra hur Mikael Johansson och Miljöpartiet definierar det.
Det står så här i reservationen: Ett av skälen för en övergripande regionreform är att hälso- och sjukvården är mycket resurskrävande och behöver ett stort underlag.
Då vill jag på mina halländska vänners vägnar fråga: Definieras Halland som ett tillräckligt stort underlag? Definieras Gotland som ett tillräckligt stort underlag i enlighet med reservationens text?
Reservationen som Miljöpartiet har varit med och undertecknat handlar om att regeringen med sitt förslag inte tar ett samlat grepp om regionfrågan utan i stället medvetet väljer en dellösning. Då undrar jag om Mikael Johansson och Miljöpartiet anser att permanentningen av Skåne skulle ha gjorts i dag eller inte? Skulle vi ha väntat med en permanentning av Skåne som region eller ska vi ta beslutet i dag?