Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen och avslag på motionsyrkandena.
Etableringsreformen, som trädde i kraft 2010, är av avgörande betydelse för att påskynda invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Reformen innebär bland annat upprättande av en etableringsplan med insatser för att uppnå detta syfte. Det sker utifrån den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet och behov av utbildning och andra insatser.
Hänsyn ska också tas till den nyanländes familjesituation och hälsa samt till vad som är bäst för den nyanländes etablering i arbetslivet på längre sikt. I etableringsplanen ingår även samhällsorientering.
Alla författningsändringar som redan har trätt i kraft eller kommer att träda i kraft och som syftar till att ytterligare förbättra etableringsprocessen är välkomna.
Att regeringen nu föreslår att en nyanländ invandrare som utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete inte ska ha rätt till fortsatta insatser enligt etableringslagen är mycket bra. Det är en signal till individen att arbetslinjen gäller framför bidrag och att delaktighet i det svenska samhället är mycket viktigt för integrationen. Detta ska gälla under förutsättning att han eller hon har arbete eller arbetssökande som huvudsaklig aktivitet enligt sin etableringsplan.
Det är inte förenligt med etableringsuppdragets målsättning att en nyanländ invandrare kan välja bort egenförsörjning genom arbete för att i stället vara kvar i etableringsinsatser. Det motverkar syftet med insatserna och riskerar att undergräva legitimiteten för reformen.
Arbetslinjen ska vara tydlig i integrationspolitiken. Den som blir erbjuden ett lämpligt arbete ska också vara beredd att ta det.
Herr talman! Jag delar inte Socialdemokraternas argument. De anser att regeringens förslag till sanktioner när enskilda individer tackar nej till jobberbjudanden är ett litet problem i sammanhanget. Det stora problemet enligt Socialdemokraterna är snarare att de allra flesta nyanlända invandrare inte får något jobberbjudande.
Det är just det som är skillnaden mellan alliansregeringen och Socialdemokraterna. Helhetssynen är lika viktig som vilka signaler samhället sänder till individerna. För mig och mitt parti är det en självklarhet att om man som nyanländ blir erbjuden ett lämpligt arbete ska man tacka ja till det.
Jag har under mina fyra år i riksdagen åkt runt i landet till följd av mitt ansvarsområde i Folkpartiet: integration. Jag har varit på flera förläggningar och träffat många som deltar i etableringsreformen. Jag har även bjudit grupper som deltar i etableringsinsatserna hit till riksdagen. Jag har inte träffat på någon som sagt: Nej tack, jag vill inte jobba. Tvärtom säger alla: Jag vill ha jobb så fort som möjligt för att kunna försörja mig själv.
Folk flyr sina hemländer på grund av krig, elände, problem och mycket annat. De vill inte bli omyndigförklarade här i Sverige så som har varit fallet under lång tid. De vill ha ett arbete, och vi måste se till att effektivisera våra regler så att folk inte hamnar i utanförskap.
Herr talman! Regeringen föreslår också att en etableringsplan får förlängas över 24 månader för en nyanländ som deltar i etableringsinsatser på deltid på grund av föräldraledighet. Detta öppnar vägen för ett mer flexibelt system som är bra för alla parter. Det ska vi välkomna.
Regeringen föreslår även att den sfi-bonus som infördes den 1 september 2010 avskaffas. Målsättningen med sfi-bonusen är att förkorta tiden i utbildningen i svenska för invandrare så att deltagarna snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden.
Jag vill här ge beröm till integrationsminister Erik Ullenhag, inte därför att han är min partikollega utan för hans beslutsamhet att reformera de delar som är ineffektiva. När man inte når önskade effekter i samband med en regel eller reform måste man ändra på redskapen, vilket regeringen nu gör.
Herr talman! Regeringen föreslår vidare att samhällsorientering ska erbjudas den som är familjemedlem till en utlänning som har beviljats arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning. Det är bra att ha fokus på detta. Den information som ingår i samhällsorienteringen är ett viktigt verktyg för en mer välfungerad integration. Det handlar inte enbart om etablering i arbetslivet utan det handlar också om att detta ger bättre förståelse för det samhälle man lever i. På så sätt skapas ökade möjligheter till delaktighet i samhällslivet.
Att regeringen - för att skapa en effektivare validering av utrikes föddas kompetens - har samlat all bedömning av utländsk högskoleutbildning vid den nya myndigheten Universitets- och högskolerådet är mycket bra. Av regleringsbrevet för Universitets- och högskolerådet för 2014 framgår att myndigheten ska informera om högskolestudier i syfte att underlätta etableringen på arbetsmarknaden.
Vi vet också att Arbetsförmedlingen driver projektet Nationell matchning, som startade 2009 och som syftar till att utveckla metoder för att matcha den kompetens som finns hos utländska akademiker med de behov som finns på arbetsmarknaden.
Herr talman! Det är viktigt att vi tar till vara utrikes föddas kompetens och börjar se dem som resurser. Mångfalden berikar Sverige.