Herr talman! Det är inte mycket åtgärder ni har vidtagit. Du talade om kompetenshöjande insatser och delaktighet. Samtidigt sade du i anförandet att det är svenskarna som diskrimineras och att man inte ska skilja på invandrare och svenskar utan att alla ska behandlas lika.
När någon kommer hit måste givetvis han eller hon lära sig språket, och det är en kostnad för samhället. Men kom ihåg att över 700 000 utlandsfödda går till ett arbete varje morgon i Sverige. Kom också ihåg att 70 000 småföretag ägs av utlandsfödda. Kom ihåg att var fjärde läkare, var tredje tandläkare, var tredje apotekare och många sjuksköterskor och barnmorskor är utlandsfödda.
Hur kan man veta vilka av de 700 000 som är hyggliga och vilka som inte är hyggliga? Hur begränsar man det till 5 procent eller 10 procent som ni säger? Ponera att det kommer en mamma med två barn från krigets Syrien. Maken har avrättats av extremister, och syskonen har avrättats av diktatorns regim. Ska vi då skicka tillbaka henne och säga att kvoten är nådd och att hon inte får stanna?
Det är mycket prat och liten verkstad. Under dessa år har ni inte lagt fram något seriöst förslag på hur man ska göra det bättre för dem som redan finns här.
Alliansregeringen har vidtagit många åtgärder. Vi har gjort det lättare för att ha fokus på jobb. Vi har gjort det lättare att lära sig språket. Vi har haft perspektiv på arbete, för arbete och språk är viktiga redskap för en lyckad integration.
Det är inte hokuspokus. Det går inte över en natt, utan det tar lång tid. Denna utmaning tar alliansregeringen på största allvar.
(Applåder)