Herr talman! Debatten om skatteutskottets betän-
kande 25 handlar i sin helhet om en klåfingrig rege-
rings reträtter och besynnerliga utspel för att dölja
tidigare misstag. En förvillelse blir inte bättre av att
den följs av nya bisarra regler - regler som inte är
genomtänkta, som inte har något klart syfte och som
kommer att resultera i nya reträtter till ingen nytta för
samhället, men väl med mycket krångel för företag
och medborgare. De enda som kan gnugga händerna i
förtjusning är de byråkrater som ser som sin livsupp-
gift att diktera villkoren för medborgarna. Men även
dessa byråkrater tar sig säkert för pannan när de skall
förklara det fiffiga i att höja elskatten för fjärrvärme-
verken under den kallaste årstiden.
Syftet med förslaget att höja energiskatten för
elektrisk kraft som förbrukas i elektriska pannor inom
fjärrvärmesektorn under perioden november-mars är
ett bra exempel på planhushållarens idévärld. Låt oss
granska regeringens motiv.
Man vill söka begränsa tendenser till elprishöj-
ningar på marknaden genom att under eldningssä-
songen belägga fjärrvärmeverken med en energiskatt
för elanvändning. Den första fråga som uppstår är om
man gör detta för miljöns skull, för att förbättra det
statsfinansiella läget, för att ransonera elförbrukning-
en eller för att betalningsbalansen skulle bli negativ
om vi ökade importen av el från andra länder. Varför
gör man det?
Allt beror naturligtvis på det första tokiga beslutet
- beslutet att stänga Barsebäck. För att kompensera
bortfallet från en väl fungerande reaktor måste man
börja fundera på vilka olika åtgärder som man skall
vidta för att minska elförbrukningen - annars kan det
inhemska elpriset kanske stiga brant. Det går således
inte bara att stänga Barsebäck utan konsekvenser för
folkhushållet. Det visar sig bl.a. i dagens betänkande.
Det är således inte för statsfinanserna eller för
miljöns skull som man gör så här. Det är rätt och slätt
ett medel för att styra bort förbrukningen av el till
andra energikällor. Vilka är det? Mig veterligen är de
i princip tre för fjärrvärmeverken: olja och andra
fossila bränslen, flis, pelletar och andra skogsproduk-
ter eller sopor. Alla dessa energikällor är sämre för
miljön än den elenergi som produceras med kärnkraft
eller vattenkraft.
Nu är som sagt regeringen orolig för att det mins-
kade utbudet av el efter en stängning av Barsebäck
skall driva upp priset på elektrisk kraft. Det är väl
rimligt att anta att vi får sådana tendenser. Det är dock
tveksamt om förslaget att belägga fjärrvärmeverken
med skatt under vinterperioden löser några av dessa
problem.
För det första ökar alltid priset på el under denna
period, och därför använder redan i dag fjärrvärme-
verken sparsamt med el under denna period. Det
framgår också av propositionen att regeringen själv
inte anser att förslaget nämnvärt kommer att påverka
intäkterna för staten. Med andra ord kommer det inte
att bli någon effekt.
För det andra kommer man inte längre att kunna
utnyttja det överskott av vattenkraft som trots allt
tidvis uppstår även under vinterperioden. Då får vatt-
net rinna förbi, och det är naturligtvis ett slöseri.
Vi har i dag en fungerande nordisk elmarknad.
Temporära efterfrågeöverskott i Sverige kan täckas
genom import. Priset bestäms då av utbud och efter-
frågan, och vi får en marknadsmässig nivå. Sedan får
förbrukarna dra sina slutsatser av detta och anpassa
sina åtgärder. Det är bra mycket bättre än att staten
som planhushållare skall gå in och försöka leka pris-
regulator på en marknad som uppfyller flera av krite-
rierna för en perfekt marknad och som rätt utnyttjad
kommer att ge det bästa slutpriset på elektrisk kraft.
Lisbeth Staaf-Igelström, jag skulle gärna vilja ha
svar på följande fråga: Varför lyssnar socialdemokra-
terna inte på remissorganen i denna fråga? De allra
flesta har avstyrkt förslaget. De tycker att det är ett
krångligt system, som inte ger önskad effekt. Som jag
har framhållit finns heller inga miljöskäl eller statsfi-
nansiella skäl som talar för det. Alltihop är bara ett
försök att manipulera marknaden, ett försök som inte
ger upphov till någonting annat än krångel. Varför
lyssnar ni inte på sakkunskapen?
Herr talman! Det är mycket sannolikt att den
skattehöjning som vi i dag skall besluta om kommer
tillbaka till riksdagen i form av ett ändringsförslag, i
likhet med så många andra av regeringens illa förbe-
redda förslag, som sedan har accepterats av riksdagen
och som vi har fått i retur.
Ett sådant exempel är nästa fråga i betänkandet,
nämligen förbudet mot användande av finsk röd diesel
i bussar och lastfordon. Vi moderater har bekämpat
de bestämmelser som hittills tillämpats och hävdat att
dessa strider mot gemenskapsrätten. Regeringens
reträtt i denna fråga är redan inledd. Äntligen! säger
vi moderater. Det skedde redan i fjol en första reträtt i
detta ärende här i riksdagen, och nu tvingas man till
ytterligare en. Inte heller dagens förslag är fullt ut i
enlighet med det utlåtande som har kommit från
kommissionen om hur man skall hantera den här frå-
gan. Med all säkerhet, herr talman, kommer frågan
om den finska rödmärkta dieseln att återkomma på
riksdagens föredragningslista inom kort.
Jag frågar Lisbeth Staaf-Igelström: Varför dessa
tvekande små återställare i detta ärende? Varför inte
acceptera att Sverige faktiskt är medlem i den europe-
iska unionen och att vi skall tillämpa samma regler
när det gäller den fria rörligheten för våra svenska
medborgare och för varor och tjänster som alla andra
EU:s medlemsländer? Varför inte ta steget fullt ut och
göra utnyttjandet av den finska dieseloljan helt fri?
Vi motsätter oss också det krångliga förslaget att
privatpersoner som importerar rödmärkt finsk olja för
uppvärmning skall tvingas att också betala svensk
skatt, trots att de redan betalt den finska konsumtions-
skatten. Detta står definitivt i strid med principen om
konsumenters fria tillgång till den gemensamma inre
marknaden. Regeringen bör i stället återkomma med
ett förslag som gör det möjligt för privatpersoner att
köpa och fritt införa finsk dieselolja utan att behöva
betala svensk skatt.
Ett tredje ärende i betänkandet rör en diskrimine-
ring av de entreprenadmaskinägare och skogsma-
skinägare som i Sverige får betala samma skatt på
motorbränslet som man betalar för de fordon som
utnyttjar vägnätet. Vi anser att detta skall upphöra.
Flertalet länder inom EU, däribland Finland, har inte
något krav på att man använder högbeskattad olja i
motorredskap, traktorer, m.m. Vi moderater anser
därför att bränsle för arbetsredskap i Sverige skall
beskattas på samma sätt som i dessa länder. Varför
skall vi inte ge svenska företag möjlighet att konkur-
rera på samma villkor? Detta är en viktig fråga för
företagare inte bara i Norrbotten utan i hela landet,
kanske främst för det svenska lantbruket, som kämpar
under svåra omständigheter. Vi skall naturligtvis inte
ytterligare försvåra för dem utan ge dem samma möj-
ligheter som lantbrukarna i övriga EU-länder att kon-
kurrera fritt på den europeiska marknaden.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 men
står givetvis bakom även övriga moderata reservatio-
ner.