Fru talman! Inom loppet av bara två veckor är
detta betänkande det tredje i ordningen som berör
tullens verksamhetsområde. Kammaren har tidigare
antagit förslaget om en svensk anslutning till den
europeiska tullkonventionen och också till en ny
smugglingslag. I dag är det alltså förslaget om en ny
tullag som står på dagordningen.
Jag vill börja med att citera en mening ur proposi-
tionen: "Tullagstiftningen är en komplex och tämli-
gen tung materia." Jag måste säga, fru talman, att jag
instämmer i den beskrivningen, och jag kan tillfoga
att det inte är så där alldeles enkelt att presentera det
här betänkandets innehåll och samtidigt göra det
intressant. Jag ska göra mitt bästa.
Vad som är alldeles klart är att den nya tullagen är
både viktig och efterlängtad. Den lag som har varit
gällande fr.o.m. EU-inträdet kom till under så stor
tidspress att det inte ens fanns tid för ett yttrande från
Lagrådet, vilket ju annars är praxis vid en stor omda-
ning. EU-inträdet är ju ett bra exempel på just stora
förändringar, och Tullverket är en av de myndigheter
som har påverkats mest. Förändringskraven på den
organisationen har, vågar jag påstå, varit exceptionellt
stora.
Det är EG-rättens regelverk som utgör kärnan i
medlemsländernas tullagstiftningar. EG-förordning-
arna är alltså direkt tillämpliga men ska sedan komp-
letteras av nationella bestämmelser. De här nationella
bestämmelserna får inte strida mot EG-regelverket.
Bara för att påvisa komplexiteten vill jag som exem-
pel nämna att den gemensamma tullkodexen inne-
håller 252 artiklar och tillämpningskodexen 915 ar-
tiklar och 113 bilagor. Jag ska inte redogöra närmare
för detta.
Tullagsutredningen, vars betänkande ligger till
grund för lagförslaget, har gjort ett stort arbete just i
syfte att harmonisera våra nationella bestämmelser till
EG-rättens. Men på en punkt råder fortfarande oklar-
het. Kvar ligger nämligen frågan om dröjsmålstalan;
utredningsförslaget har inte kunnat accepteras av
flertalet av remissinstanserna.
Jag tycker att Folkpartiet har skrivet en bra och
ganska nyanserad motion i frågan. Moderaterna och
kristdemokraterna har sedan hängt med på den. Re-
servationen har nr 3 i utskottsbetänkandet.
Svårigheten med dröjsmålstalan är att den möjlig-
heten är en främmande fågel i vårt svenska rättssys-
tem. Vi har vår förvaltningslag som skydd för den
enskilde. Vi har JO och JK som tillser att förvaltning-
slagen följs. Det har också i praktiken visat sig att det
är sällsynt med påpekanden från kontrollmyndighe-
terna vad gäller just långa handläggningstider. Icke
desto mindre innehåller den gemensamma tullkodex-
en stadgar om möjlighet till dröjsmålstalan, och be-
stämmelser som möjliggör utnyttjandet av den här
rättigheten ska därmed tillföras svensk lag. Regering-
en uttrycker i propositionen att den avser att åter-
komma, och enligt Finansdepartementet kommer en
arbetsgrupp att tillsättas redan nu under hösten.
Majoriteten och reservanterna är alltså överens i
sak, och Folkpartiets motion ansågs också vara tillgo-
dosedd vid utskottsbehandlingen.
I reservation 1 står däremot moderaterna helt en-
samma. Den reservationen handlar, som vi hörde, om
varumärkesförfalskning och pirattillverkade varor,
alltså immateriell äganderätt.
Värt att notera är att moderaterna, precis som
vanligt, tolkar EG-regelverket som de behagar. I den
förra reservationen som jag berörde, om dröjsmålsta-
lan, var det väldigt viktigt för reservanterna att följa
EU:s regelverk. Det skrev moderaterna under på. I
den här reservationen är det däremot inte alls viktigt,
utan Sverige ska, enligt moderaterna, införa en regel
som strider mot EG-rätten och sedan försöka påverka
alla de andra medlemsländerna, så att de till sist ska
tycka som moderaterna gör.
Fru talman! Det är nämligen så att EG-reglerna
inte medger att en stat tar kostnadsansvar vid förstö-
ring av varor som är märkesförfalskade eller pirattill-
verkade. På den punkten är texterna mycket tydliga.
Vad som däremot inte anges lika klart är vem som har
kostnadsansvaret när ett varuprov förstörs vid en
äkthetsanalys. Man måste hålla i minnet att det i des-
sa fall inte är fråga om sedvanliga tullkontroller.
Tullverkets ingripande, genom att t.ex. stoppa en
varuleverans i ett sådant här sammanhang, är i stället
ett led i ett civilrättsligt förfarande.
När sedan rättighetsinnehavaren lånar ett varuprov
för analys är inte det en sak mellan honom och staten
utan ett civilrättsligt förhållande mellan rättighetsin-
nehavaren och den som har kränkt hans rättighet.
Därmed är det naturligt, om man följer praxis, att
staten inte ska ha något kostnadsansvar för varupro-
vet. En sådan ordning skulle inte alls stämma överens
med vad som annars är normalt vid civilrättsliga
tvister. Det moderata förslaget skulle alltså helt bryta
den gängse ordningen.
Sist men inte minst har jag reservation 2 kvar att
kommentera. Den handlar om tulltillägg. Här har
kristdemokraterna, moderaterna och Folkpartiet åter-
igen gått samman och yrkar på att denna sanktion ska
avskaffas den 31 december - utan att ersättas av nå-
gonting.
Det är intressant att notera att reservanterna alltså
inte lämnar något motförslag. Det tycks vara helt i sin
ordning att tulldeklarationer kan lämnas till Tullver-
ket när den enskilde får tid och lust att göra det - för
det blir ju konsekvensen.
Det yttersta syftet med tulltillägg är att få in tull
och skatter i rätt tid och på ett korrekt sätt. Inget land
saknar heller sanktionsmöjligheter mot förseningar
och mer eller mindre avsiktliga fel. Däremot är det
inte bra om tulltilläggen används på ett onyanserat
sätt. Reservanterna tar upp hur sanktionen kan drabba
oskyldiga deklaranter, och detta har tyvärr säkert
inträffat. Tullverket har emellertid i dag lagstöd för
att inte påföra tulltillägg när det gäller oavsiktliga
skrivfel, missförstånd och felräkningar. En tulldekla-
ration är mycket mer komplicerad än en skattedekla-
ration, och det tas hänsyn till det. Dessutom är fak-
tiskt klimatet mellan näringslivet och Tullverket i dag
helt annorlunda och mycket bättre.
Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre,
som det brukar heta. Det pågår för närvarande en
översyn, som vi hörde från Kenneth Lantz, vad gäller
både skatte- och tulltilläggen. Det betänkandet kom-
mer i nästa månad. Vi får se vad som kommer ut av
det. Men att lämna fältet fritt för individuella dekla-
rationslösningar fram till dess att vi har utarbetat de
nya reglerna kan väl ändå inte vara rimligt.
Fru talman! Jag har överskridit min talartid. Jag
ber om ursäkt.
Jag vill till sist be att få yrka bifall till hemställan i
skatteutskottets betänkande 3 och avslag på de tre
reservationerna.