Fru talman! Vi skall i dag behandla ungdomsfrå-
gor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets
hemställan.
Förra våren antog riksdagen ett antal riktlinjer för
ungdomspolitiken som skall vara vägledande för de
statliga insatserna inom ungdomsområdet. Det har
antytts i motioner och interpellationer att det var mål
som riksdagen antog. Så var faktiskt inte fallet.
Ungdomstiden är en tid för sökande, ifrågasättan-
de och prövning. Det måste få vara en tid av upptäck-
ande men också av lärande. Ungdomstiden är dess-
utom en förvirrande tid då man i vissa situationer
betraktas som vuxen och i andra som barn.
Det är viktigt att understryka att ungdomstiden
inte bara är en tid i väntan på att bli vuxen, utan att
den har ett eget värde. Det är inte bara en tid då man
skall förbereda sig inför vuxenlivet och förstå hur
samhället och världen styrs. Ungdomstiden är också
en tid då man skall lära känna sig själv och hitta sin
egen kompassriktning i livet.
Ungdomsfrågorna måste behandlas utifrån ett
ungdomsperspektiv och bygga på en helhetssyn. De
riktlinjer som den tidigare riksdagsmajoriteten antog
förra året anser jag förvisso vara ett steg framåt, men
de är enligt min mening alltför allmänt hållna för att
kunna fungera som styrmedel. Därför är det positivt
att regeringen redan i budgetpropositionen aviserat en
översyn för att ersätta riktlinjerna med mål.
Det är då viktigt att målen utformas så att olika in-
satser blir möjliga att följa upp och utvärdera. Dessa
nya mål skall, enligt regeringens skrivelse om ung-
domsfrågor, ingå som en del i en ungdomspolitisk
proposition under mandatperioden.
Det är väsentligt att vi genom ungdomspolitiken
verkligen lyckas ta ett helhetsgrepp på de frågor som
är viktiga för unga människor. Genom att arbeta sek-
torsövergripande och sätta ungdomars vardag i cent-
rum kan ungdomspolitiken ge oss nya perspektiv och
infallsvinklar.
Den nya socialdemokratiska regeringen har i detta
avseende visat en ökad ambitionsnivå genom den
skrivelse om ungdomsfrågor som redan har framlagts
för riksdagen. I den har regeringen tagit ett samlat
grepp över sina olika förslag som berör ungdomar.
Fru talman! I dag kan vi se att ungdomstiden blir
allt längre och längre. Utbildningstiden förlängs, och
den höga ungdomsarbetslösheten gör att många tving-
as vänta med att flytta hemifrån. Ungdomar bor där-
med allt längre kvar hemma hos sina föräldrar. Även
familjebildningen sker allt senare i livet.
Mot den bakgrunden är det särskilt angeläget att
ungdomspolitiken bidrar till en ökad framtidstro
bland unga människor. Alla ungdomars möjligheter
till ett arbete i framtiden är då den utan tvekan vikti-
gaste faktorn. Arbete ger självförtroende och en
känsla av att behövas, att vara en del av samhället.
Genom ett riktigt arbete öppnar sig många andra
vägar i livet, möjlighet att skaffa sig en egen bostad,
att skapa ett eget liv och att bilda familj.
Ett arbete, och därmed en självständig ekonomi, är
grundläggande för övergången från att vara ung till att
bli vuxen. Därmed blir våra åtgärder mot ungdomsar-
betslösheten våra viktigaste redskap för att förhindra
att ungdomstiden förlängs och inträdet i vuxenlivet
försvåras.
Fru talman! Unga människor har åsikter, drömmar
och visioner. De är ofta kritiska till samhället och inte
sällan provocerande. Att revoltera mot det etablerade
har alltid hört ungdomsgenerationen till, det är ett sätt
att märkas.
Genom att ifrågasätta och kritisera vill ungdomar
få fram sina åsikter och synpunkter och bli tagna på
allvar. Vi som ofta står inför en gymnasieklass vet att
unga människor vill få inflytande, ta ansvar och vara
med och påverka, helt enkelt delta i den demokratiska
processen. Unga människor måste känna att vi vuxna
pratar med dem och inte om dem.
Dåvarande Statens ungdomsråd startade 1991, på
uppdrag av den förra socialdemokratiska regeringen,
ett intensivt arbete för att fördjupa demokratin och
skapa träffpunkter för ungdomar. På ett antal ställen i
landet har t.ex. lokala ungdomsråd och ungdomsfull-
mäktige startats.
Tron på politikens möjligheter att förändra sam-
hället är själva ådran i demokratin. Därför måste
frågan om ungas makt och inflytande särskilt priorite-
ras under de kommande åren.
Fru talman! Många gånger får vi läsa om ungdo-
mar i tidningarna. Det handlar tyvärr nästan alltid om
problem, om s.k. värstingar, bråkiga elever eller om
ungdomar som kommit på kant med samhället. Sällan
får vi några rubriker om allt det positiva som ungdo-
mar uträttar i föreningar och andra sammanslutningar.
När får vi läsa i tidningarna om alla de ungdomar som
engagerar sig i praktiskt miljöarbete, för flyktingar
och för internationell solidaritet? Varför speglar ald-
rig massmedierna all den kraft och initiativrikedom
som finns bland unga människor runt om i vårt land?
Unga människor är en mycket viktig resurs för
vårt samhälles utveckling. För att uppmuntra deras
engagemang är det viktigt att samhället ställer upp
med ett aktivt stöd. Bidragen till ungdomsorganisa-
tionerna är ett konkret sätt att stödja ungdomars eget
engagemang och den demokratiska process som
kommer av att ungdomar själva beslutar och styr i
olika verksamheter. Detta stöd är ännu viktigare i
tider när vi tvingas göra nedskärningar på andra om-
råden.
Vad passar bättre än att avsluta mitt anförande här
i kammaren på samma sätt som vi socialdemokrater
inledde vår ungdomspolitiska motion förra året med
några rader av Eva Dahlgren:
Ung och stolt, jag är en krigare.
Med tro på mig går livet vidare.
Jag hoppas regeringen skall kunna formulera den
framtida ungdomspolitiken på ett lika träffsäkert sätt
som Eva Dahlgren lyckas fånga många unga männi-
skors känslor om stolthet och framtidstro.