Fru talman! I dag slår man ut förutsättningarna för
en hel generation. Redan vid sju till åtta års ålder är
många av de blivande brottslingarna ute för sig själva
på gatan. De går och drar i affärscentrum, inne i city
utan kontakt med vuxna och utan kontakt med före-
ningsliv.
I hemmet har de kanske en jobbig situation, för
pappa är arbetslös och mamma deltidsarbetar. En
ansträngd ekonomi, hot om att behöva flytta och en
känsla av otillräcklighet för att man inte kan få jobb
skapar en dålig stämning i hemmet.
Sedan kommer besvikelsen. När pappa hade sett
en ljusning och bestämt sig för att genomgå en teknisk
utbildning för att öka sina möjligheter på arbetsmark-
naden kom bakslaget. Arbetsförmedlingen meddela-
de: Tyvärr, det går inte - vi har inte köpt utbild-
ningsplatser just där. I stället kan han du få genomgå
en sexveckors datakurs.
Det här är en vanlig företeelse i dagens Sverige.
Bakslaget, som beror på samordningsbrister och en
betongartad arbetsmarknadspolitik, slår hårt mot
pappan och ännu hårdare mot barnen.
Det görs också besparingar som drabbar barnfa-
miljer. Barnbidraget sänks med 110 kr i månaden.
Föräldrapenningen ligger på 75 % nivå. CSN-kortet
har slopats. Barntillägg i särskilt vuxenstudiestöd tas
bort, vilket drabbar barnfamiljer.
Samtidigt får barn och ungdomar allt mindre re-
surser också från kommunerna. I Stockholm har fri-
tidsverksamheten nästan halverats på tio år. Nästan
hälften av parklekarna, fritids- och kvartersgårdarna
är borta. 60 fritidsassistenter har försvunnit från sko-
lorna.
Det är stora förändringar i den kommunala verk-
samheten, och besparingarna har visat sig vara störst
på just de områden som rör barn. I storstadsregioner-
na drar man genomsnittligt ned med ungefär 7 % på
verksamheten men minskar med 15 % i barnomsor-
gen.
Vilka effekter kan vi se i denna tid, när arbetslös-
heten ökar?
- Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i
Göteborg tog emot 40 % fler nybesök under 1993 än
året innan.
- Antalet sökande till PBU i södra Stockholm har
ökat med 35 %.
- Antalet polisanmälda fall av barnmisshandel
ökar.
- BRIS tog emot dubbelt så många samtal från de-
sperata barn under första halvåret 1994 som under
motsvarande period 1993.
I dag står ungdomar mellan 15 och 20 år för drygt
20 % av alla lagförda grövre brott, medan de endast
utgör 7 % av den totala befolkningen. Varje krona
mindre för att ge ungdomar en trygg tillvaro kostar
staten flera tusenlappar i form av skador och rättsut-
redningar. Jag har då inte räknat med de samhällseko-
nomiska och mänskliga konsekvenserna i framtiden,
som blir mångdubbelt större.
10 % av brotten begås av tjejer. Man pratar gans-
ka litet om det sätt på vilket tjejer mår dåligt. Pojkar
blir aggressiva utåt. Av dagens unga tjejer ser 40 %
stress som det största hälsohotet. Tjejer som mår
dåligt reagerar inåt, och resultatet blir bulimi,
anorexia, depression och annat. Detta är problem som
tyvärr i alltför stor utsträckning osynliggörs.
Skall medel som Prozac bli min generations, de
yngres, tröst för att de äldre generationerna inte lyck-
as föra en politik som ger barn det som de behöver:
trygga hem, vettiga fritidsaktiviteter samt en trygg och
kreativ skola?
Man konstaterar att 70-80 % av alla våldsbrott
sker under alkoholpåverkan. Man säger att man skall
stödja insatser inom folkrörelser, skolor och fritids-
verksamhet. Men det handlar då till stor del om in-
formationsinsatser. Det avgörande är, som jag nyss
sagt, trygga hem, vettiga fritidsaktiviteter och en trygg
och kreativ skola.
Ungdomsperspektivet måste genomsyra politik
och ekonomi. Vi har nyss pratat om att också kvin-
noperspektivet måste genomsyra ekonomin och poli-
tiken.
Arbetslösheten för unga småbarnsmammor ökar.
Den är ungefär konstant för ensamstående män, men
den minskar för småbarnspappor, vilket betyder att
familjeförsörjare i dag premieras på arbetsmarknaden.
Detta är delvis en anpassning till situationen i EU-
länderna. De unga känner inte igen sig i de könsroller
som i dag finns på arbetsmarknaden. De stämmer inte
med deras uppfostran.
Likaså måste också miljötänkandet genomsyra
politik och ekonomi. Miljöförstöring är en verksam-
het där kostnaderna slås ut framåt i tiden. Framtida
generationer får ta betalningsansvaret och drabbas
därtill av övriga effekter som sämre hälsa, sämre
livskvalitet på grund av föroreningar av luft och vat-
ten samt minskade naturområden.
Man måste se till helheten, och man borde införa
generationsräkenskaper i alla politiska och ekonomis-
ka beslut. Man måste se på de framtida kostnaderna
samhällsekonomiskt, miljömässigt och socialt. Före-
byggande satsningar är god ekonomi.
Det hjälper inte att springa om man är på fel väg.
Vi vill föra in ungdomsperspektivet i politiken och i
ekonomin, och ungdomarna måste bli mera delaktiga
än vad de är i dag. Vi bör införa generationsräkenska-
per. Det är att ta ungdomsfrågor på allvar.