Herr talman! Jag konstaterar att Henrik S Järrel
noga har studerat ledarsidan i Svenska Dagbladet i
dag. Den var som kopierad. Likadant var det med
artikeln i går. Den var ungefär som kopierad, lagligt
då förstås.
Herr talman! Regeringen föreslår att det i upp-
hovsrättslagen skall införas en bestämmelse som skall
träda i kraft den 1 januari 1999 om s.k. kassettersätt-
ning. Den syftar till att i någon mån kompensera
upphovsmän för privat kopiering av deras skyddade
verk.
Enligt förslaget skall ersättningen till rättighetsha-
varna utformas på civilrättslig grund utan offent-
ligrättsliga inslag. Den ersättning som skall utbetalas
till upphovsmännen är 2 öre för varje möjlig upptag-
ningsminut och högst 6 kr per kassett eller oinspelad
CD-skiva.
Undantagna från den här ersättningsrätten är olika
kassettyper som används av personer som har syn-
eller hörselskador. Ersättningen skall betalas av nä-
ringsidkare som yrkesmässigt tillverkar eller importe-
rar kassetter.
Vem har då rätt att inkassera ersättningarna och
fördela dem mellan rättighetshavarna? Jo, som Hen-
rik S Järrel sade, det har organisationer som företrä-
der flertalet upphovsmän.
Herr talman! Det är i dag fullt lagligt att kopiera
t.ex. en TV-sänd långfilm för att titta på den vid sena-
re tillfälle eller kanske för att behålla den för en läng-
re tid eller för evigt. Likaså är det fullt lagligt att för
privat bruk kopiera en musikinspelning från en skiva
till en kassett eller vice versa. Den tekniska utveck-
lingen har gjort det möjligt att både snabbt och billigt
framställa kopior av mycket hög kvalitet. Med den
kommande digitala tekniken öppnas ytterligare möj-
ligheter.
Det är allmänt bekant att privatkopiering av musik
och videor har ökat, och det påverkar naturligtvis
rättighetshavarnas situation eftersom de riskerar att
förlora inkomster när försäljningen minskar. Och
handen på hjärtat, ärade ledamöter: Hur många av oss
har inte någon gång i livet kopierat en skiva som vi
sedan har förärat vänkretsen? Det har naturligtvis
skett i all välmening och utan någon som helst tanke
på att vi undandrar upphovsmännen inkomster. Sam-
tidigt vet vi att upphovsmän är ekonomiskt svaga som
grupp betraktat.
I en moderatmotion som Henrik S Järrel nyss ha-
de ett anförande kring yrkas alltså avslag på regering-
ens proposition. Motionärerna menar att det är princi-
piellt felaktigt att införa kassettersättningen eftersom
man inte i förväg kan veta om kassetterna kommer att
användas till inspelning av upphovsrättsligt skyddade
verk.
Det hävdas att den tillåtna privatkopieringen re-
dan har räknats in i det pris som vi konsumenter be-
talar när vi köper tomma kassetter eller tomma CD-
skivor. Motionärerna menar alltså att den här kasset-
tersättningen är att betrakta som en extra skatt, precis
som Henrik S Järrel sade.
Låt mig först erinra om att det förslag som vi nu
skall ta ställning till inte är en specifik svensk förete-
else. I de flesta EU-länder, men också i Schweiz och
på Island, finns redan sedan länge en lag om kasset-
tersättning. I en del länder har ersättningen karaktären
av skatt. Den svenska regeringen har i stället valt en
rent upphovsrättsligt lösning, alltså civilrättslig ut-
formning. Därför kan det enligt utskottsmajoriteten
inte betraktas som en skatt.
Jag kan inte undanhålla mig från att säga att om
det hade varit fråga om en skatt, Henrik S Järrel, så
hade vi inte behövt debattera med varandra i dag. Då
hade det stått ledamöter från skatteutskottet här i
talarstolen i stället.
Däremot är det naturligtvis riktigt som Modera-
terna påpekar i sin motion att i priset på t.ex. CD-
skivor har man redan kompenserat rättighetshavarna.
Men utskottsmajoriteten är av den uppfattningen att
det både är önskvärt och rimligt att upphovsmännen
kompenseras för den konkurrens som den ökade
privatkopieringen faktiskt innebär.
Herr talman! Som utskottsordförande vill jag
kommentera ett par motioner. Först gäller det en
motion från Ewa Larsson, Miljöpartiet. Där framhålls
att det föreslagna ersättningssystemet i huvudsak
gynnar kommersiell musik medan utövarna av folk-
musik riskerar att bli lottlösa. Därför föreslår motio-
nären i första hand att ersättningen bör vara 3 öre per
inspelningsminut för att man därigenom skall kunna
skapa utrymme att använda 33 % av ersättningen till
de kulturpolitiska mål som riksdagen har satt upp.
Andrahandsyrkandet från Ewa Larsson är att av
den ersättningsnivå som föreslås i propositionen,
alltså 2 öre per inspelningsminut, skall 33 % gå till
ändamål som står i överensstämmelse med de kultur-
politiska målen.
Ett liknande yrkande finns i en vänsterpartimotion
som innebär att en tjugondel av ersättningen bör an-
vändas till gemensamma ändamål. Tasso Stafilidis
kommer senare att utveckla Vänsterpartiets stånd-
punkt i det här avseendet.
Motionärernas förslag innebär att ersättningsord-
ningen skulle utformas som en offentligrättslig avgift.
Det kan inte utskottet ställa sig bakom. Därav följer
att man i stället får försöka att pröva sig fram avtal-
svägen. Vad sedan gäller ersättningsnivån delar ut-
skottsmajoriteten propositionens förslag.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till hemställan i
betänkandet och avslag på samtliga motioner.