Fru talman! I denna debatt behandlas associationsrättsliga frågor i form av könsfördelningen i bolagsstyrelser, regler för socialt företagande, revisionspliktens omfattning och arbetet i bolagsstyrelser.
I detta betänkande, CU13, finns två rödgröna reservationer som jag yrkar bifall till. Det är reservationerna nr 1 och 2 om könsfördelningen i bolagsstyrelser samt regler för socialt företagande.
Socialdemokratins och de rödgrönas mål är ett Sverige i frihet. Och då talar vi om verklig frihet, byggd på trygghet och på möjligheter för alla, inte bara några. Det är ett Sverige där alla människor, män och kvinnor, är trygga och fria att forma sina egna liv, utan att trampa på någon annan.
Fru talman! Den statliga Kvinnomaktutredningen konstaterade redan i mitten av 90-talet att könskvotering var vanligt i näringslivet. Män kvoterar in män. Män bedömer kompetens utifrån ett manligt perspektiv. Det män kan är lika med kompetens. Med ett inkrökt manligt synsätt är naturligtvis kvotering till bolagsstyrelser ett hot, inte mot kompetensen, utan mot männen som befolkar styrelserummen.
Konsekvensen blir att kvinnor utsätts för diskriminering. Dessutom missar man just det man letar efter, nämligen kompetens. I dag finns goda exempel från Norge som visar hur effektivt och positivt resultatet har blivit sedan en lagstiftning om kvotering infördes, där vardera könet ska vara representerat med minst 40 procent i aktiebolag noterade på börsen. Mönstren har genom den nya lagstiftningen brutits. Farhågorna att kvinnor skulle komma att betraktas som tillhörande ett B-lag har kommit på skam. Frankrike är nu på väg att genomföra samma lagstiftning.
Fru talman! Jag är pappa till en liten tjej som heter Wilda. Hon är tre år, trotsig och fullständigt övertygad om att hon kan allt själv. Den dag hon blir vuxen vill jag att hon ska ha samma möjligheter som sin bästa kompis Ludde att få en plats i en bolagsstyrelse eller välja det liv hon själv vill leva.
I dag är det inte så, och med dagens tempo kommer det att dröja över 150 år enligt
Ekonominyheterna
innan könsfördelningen i bolagsstyrelser uppnås - 150 år. Men en ännu större dårskap är det att vi som har makten när det gäller lagstiftningen inte gör allt vi kan för att bryta mönster och normer som hindrar oss från att vara och bli den vi själva vill och på samma villkor. Ta bara artikeln i Veckans Affärer för någon vecka sedan som konstaterade att det finns fler personer som heter Jörgen än kvinnor på börsbolagens vd-stolar!
Fru talman! I betänkandet skriver den borgerliga majoriteten att "utskottet anser att rådande förhållanden vad gäller könsfördelningen i bolagsstyrelser inte är tillfredsställande. Förhållandena ger anledning till eftertanke."
Samtidigt säger Moderaternas partisekreterare Schlingmann i början på året att partiets syn på jämställdhet har förändrats och ger ett tydligt besked att man är beredd att lagstifta om kvotering år 2014 om inte en tydlig förändring skett. Statsministern har också varit ute i frågan på samma linje. Det får mig givetvis att undra: Vad gäller egentligen, och hur lång tid har den borgerliga majoriteten avsatt för eftertanke?
Enligt SCB:s statistik från 2008 var 82 procent av styrelseledamöterna män. Samma år fanns det sju kvinnliga verkställande direktörer i sammanlagt 294 börsbolag. Det kan inte vara så man bäst tar till vara kompetensen. Verkligheten talar sitt tydliga språk. Nu fungerar det inte längre med hot eller eftertanke.
Vi rödgröna vill ha en jämnare representation i bolagsstyrelserna. Då krävs det en lagstiftning om minst 40 procent av vardera könet i styrelserna. Det ska gälla både de större offentliga bolagen och privata börsnoterade bolag.
Jämställdhetsarbetet behöver en nystart. Sverige behöver en rödgrön regering.
Fru talman! Ett jobb är inte bara en försörjning. Det betyder också oftast personlig utveckling, självständighet, yrkesstolthet, social gemenskap och en känsla av tillhörighet i samhället. En tuff arbetsmarknad utestänger dock många. En del tar saken i egna händer och startar företag som de driver tillsammans med andra på lika villkor.
Förra veckan fick jag möjlighet att göra ett besök på Luleå Hunddagis. Det är ett socialt kooperativ där alla jobbar hundra procent av sin egen förmåga med en verksamhet som imponerar stort. Det sociala företagandet kommer att få en allt viktigare roll i framtiden.
Vi anser att denna potential av nyföretagaranda måste utvecklas. En ny associationsform för socialt företagande skulle kunna stimulera människor att starta företag av denna typ. Det är viktigt att visa en politisk vilja att utveckla det sociala företagandet och samtidigt anvisa ett klart och tydligt regelverk.
Mot den bakgrunden anser vi att regeringen bör ta de initiativ som krävs i frågan. Vi rödgröna vill att det ska bli lättare att starta eget tillsammans.