Fru talman! Cykling är något som de flesta av oss kan relatera till. Vi kanske använder cykeln flitigt för motion eller för att ta oss till och från arbetet eller till någon fritidsaktivitet. Vi kanske minns barndomen då cykeln var något särskilt, speciellt så här års när våren är på väg, snön är på väg bort och sanden sopas från gatorna.
Jag växte upp i ett mindre samhälle i Småland där cykeln för mig innebar en frihet att kunna röra mig själv, ta mig till fotbollsträningen på andra sidan stan, träffa mina kompisar och på ett smidigare sätt kunna ta mig till skolan. Jag minns fortfarande min gula cykel med bockstyre och handbroms. På den tiden var det ingen som tänkte på hjälm eller andra skydd. I dag är det lag på att alla under 15 år ska ha hjälm när de cyklar. Hjälmen är ett ovärderligt skydd för både stora och små om olyckan skulle vara framme.
Trafiksäkerheten är en viktig fråga när det gäller cyklister. Men trafiksäkerhetsarbetet måste ta sin utgångspunkt i att vi har olika transportslag och att en åtgärd för att förbättra för en grupp inte ska få negativa effekter för andra. Vi måste hela tiden utveckla trafiksäkerhetsarbetet och särskilt med fokus på våra barn och andra oskyddade trafikanter.
Fram till 1960-talet var cykeln mer av en norm i samhället. Sedan gjorde bilen sitt riktiga intåg. Men cykeln har fortsatt att finnas kvar som ett transportmedel.
Jag tycker att det är glädjande att vi i dag har den första riktiga cykeldebatten och att cykeln som transportmedel lyfts fram alltmer. Det är nämligen så att om transportsektorn ska kunna bli långsiktigt hållbar är det viktigt att vi främjar mer klimateffektiva sätt att transportera oss - där kommer cyklingen in - och att vi ser till hela resan.
Vi vet också, vilket vi har hört från bland andra Désirée Liljevall, att satsningarna på cykling skapar bra förutsättningar för ökad folkhälsa. Flera av oss i kammaren deltog i går på ett seminarium där vi fick höra om erfarenheter från bland annat Danmark. Men satsningar på cykling ger också ökad tillgänglighet och minskar miljöpåverkan. Fler som cyklar bidrar till mindre trängsel och därmed till bättre framkomlighet till exempel för kollektivtrafiken.
Fru talman! Kopplingen mellan cykling och hälsa kommer alltmer i fokus, och det tycker jag är viktigt. Många ser fördelar med att förena nytta med motion, det vill säga att cykla till och från jobbet. Jag ser allt fler i min närhet, som bor på min gata, som använder cykeln som ett naturligt sätt att pendla. De gör det inte bara sommartid utan även vintertid. Det ställer krav inte bara på investeringar utan också på drift och underhåll av cykelstråken, inte minst vintertid.
Den stora potentialen för cykling finns inom tätorter och kanske främst inom våra större städer där resorna oftast är kortare än fem kilometer och vi har en stor trängsel. Men vi får inte glömma arbetet med att öka attraktiviteten för cykling även utanför tätorterna eller mellan orter.
Vi får inte heller glömma den viktiga cykelturismen. Cykling som turism och rekreation omsätter årligen miljardbelopp i Europa. Sverige har goda förutsättningar inom detta område, vilket också skulle innebära stora fördelar för den lokala utvecklingen och fler jobb.
Vi måste förstärka cykelns roll och se till att den ingår som en naturlig del av transportsystemet och arbeta målinriktat för att göra cykeln till ett attraktivare alternativ för hela eller delar av resan. För att kunna göra detta krävs det en rad olika insatser, alltifrån ny infrastruktur till trafiksäkerhet, väganvisningar och kommunikation.
Men den enskilt viktigaste frågan och en grundförutsättning för att kunna cykla, förutom att man har en cykel, är att det finns infrastruktur, att det finns vägar och cykelvägar och att det finns sammanhängande stråk som gör det möjligt att ta sig från en punkt till en annan. Men vi måste också se till att fler utnyttjar den redan befintliga infrastrukturen i större utsträckning än i dag.
Cykelns andel av det totala trafikarbetet har minskat trots att riksdagen har uttalat mål om en ökad andel. Även om cykelfrågorna har getts en ökad prioritet i olika avseenden sedan en ganska lång tid tillbaka måste vi höja ambitionsnivån.
Satsningar på cykling och cykelinfrastruktur är i mångt och mycket en fråga för avvägningar som man kan relatera till regional och lokal nivå. Men det är viktigt att även staten och regeringen pekar ut inriktningen.
Fru talman! Cykelfrågorna är viktiga för oss i Alliansen, och vi går även här från ord till handling liksom vi gör inom andra delar av transportområdet. I infrastrukturpropositionen som kom hösten 2008 lyfts cykelns betydelse fram på ett väsentligt tydligare sätt än vad som gjorts tidigare. Jag vågar påstå att man inte har lyft fram cykelns betydelse på detta sätt sedan före 1960-talet.
Förutom att Alliansen har preciserat olika målsättningar och lagt fram konkreta förslag i infrastrukturpropositionen och i den nya målstrukturen har det varit klart uttalat i direktiven till åtgärdsplaneringen där regeringen tydligt har pekat ut för trafikverken och länen att upprättande av nationell plan och länsplaner ska omfatta åtgärder som främjar användning av cykel.
Alliansregeringen lägger också tydligt fokus på att förbättra förutsättningarna för cyklandet och cykelresan. Vi har under dessa snart fyra år gjort en stor omstrukturering av transportpolitiken och övergått från ett stuprörstänk till en helhetssyn med ökat fokus på resenärerna, vilket också kommer att ge effekt när det gäller cyklingen. Perspektivet på hela resan måste vara det centrala. Det ska vara enkelt, tryggt och säkert att cykla från A till B, att cykla till bussen eller tåget eller att byta mellan de olika transportslagen. Det är också en viktig fråga ur jämställdhetssynpunkt.
Jag som resenär måste kunna koppla ihop cykling med andra transportsätt, till exempel kollektivtrafik. Det måste finnas parkeringsplatser även för cyklar, och jag som resenär måste kunna ta med mig cykeln på bussen eller tåget. Det finns många viktiga och angelägna åtgärder som föreslås och diskuteras i betänkandet och som vi debatterar här och nu.
Regeringen har tagit initiativ till en rad olika åtgärder som handlar om att underlätta för att kombinera cykling med kollektivtrafik och om att vi måste få in cykelfrågorna i ett tidigare skede i planeringsprocessen. En aktuell fråga är cykelparkeringar där Boverket har ett uppdrag att utarbeta en vägledning för hur cykelparkeringar ska kunna beaktas i den fysiska planeringen.
Fru talman! I det förslag till åtgärdsplanering som nu presenterats kan vi konstatera att mer än 3 miljarder kronor läggs på cykelåtgärder. Det handlar om 1 miljard från den nationella planen och 2,3 miljarder från länsplanerna. Totalt är det alltså mer än 3 miljarder kronor, vilket är en klar nivåhöjning jämfört med tidigare.
Ska vi se en positiv utveckling och förbättring inom cykelområdet är det även viktigt med uppföljning. Den nya målstrukturen inom transportområdet som riksdagen beslutade om förra året ger förutsättningar för att detta ska ske på ett bättre och tydligare sätt än tidigare, och Alliansen tillförde då också hälsa som en del inom hänsynsmålet. Jag kan konstatera att raljerandet från oppositionen då får man nu äta upp. Nu är detta en viktig fråga för ansvariga myndigheter att arbeta vidare med, inte minst att följa upp just hälsoaspekten i målstrukturen.
Fru talman! Många initiativ är tagna, och mycket arbete pågår som ger stora förutsättningar för ökad cykling. Men det är viktigt att dessa åtgärder följs upp. Det är vi i trafikutskottet tydliga med i betänkandet. Vi betonar också att regeringen bör överväga skärpta krav i framtiden om inte önskade effekter uppnås.
Ni som hör denna debatt och läser trafikutskottets betänkande kan konstatera att Alliansen och oppositionen i det stora hela är överens när det gäller behovet av att få fler att cykla.
Som också konstateras i betänkandet är eller kommer många av motionsförslagen att bli tillgodosedda genom det arbete som nu pågår genom utvecklings- och beredningsarbete, dels i Regeringskansliet, dels ute på myndigheterna. Jag tycker att det är synd att vi inte kunde få ett enigt betänkande. Men jag förstår samtidigt att det måste vara jobbigt för oppositionen att än en gång konstatera och se att Alliansen även inom cykelområdet levererar och ser till att det sker saker.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.