Fru talman! Strax ska trafikutskottets betänkande TU14 med rubriken
Cykelfrågor
debatteras. Betänkandet är lite historiskt såtillvida att det är det första separata betänkandet som utskottet ägnar åt cykelfrågor. I betänkandet behandlar utskottet en motion från allmänna motionstiden 2008 och 14 motioner från samma tid 2009, vilket tillsammans blir 64 yrkanden. Motionerna rör bland annat mål och utgångspunkter för cykelpolitiken, cykelinfrastrukturåtgärder och regeländringar för att underlätta cykling.
I betänkandet, som är uppdelat på sju moment, finns tio reservationer, varav en är en flerpartireservation av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De övriga nio är enpartireservationer av antingen Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.
Fru talman! Låt mig göra några nedslag i hur cykelåkandet reglerades förr i tiden. Cykeln kom till Sverige i början av 1800-talet. År 1818 nämns velocipeden i tidningen
Konst och Nyhets Magasin för Medborgare af alla Klasser
. De första svenska cyklarna började tillverkas i slutet av 1860-talet. De tidigaste reglerna för cyklar och cykling var först och främst lokala föreskrifter. Första gången velocipeden dyker upp i svensk lagstiftning är 1868 i "ordningsstadga för rikets städer".
De lokala förordningarna som reglerade cykling på 1800-talet fastställde bland annat lokala hastighetsgränser och vilken typ av cykling som var tillåten. I exempelvis Luleå förbjöds tävlingsåkning inom staden 1898.
De lokala föreskrifterna som reglerade cykling tilldelades ägaren i samband med registreringsbeviset. Redan 1894 började man registrera cyklar i många städer och orter. Detta kan jämföras med registrering av bilar som infördes först 1907. Cyklar registrerades i vissa städer fram till mitten av 1950-talet.
I en vägtrafikstadga från 1923 anges att på velocipeden ska finnas både ringklocka och lykta. År 1936 stadgas vidare att två eller flera personer "må icke färdas på cykel" samt att det åligger cyklande att hålla minst en hand på styret och båda fötterna på pedalerna. Samma år lagstiftas även att cykelbana ska användas om sådan finns.
År 1972 kom en ny reglering kring cykelns utrustning som bland annat definierade den bromsutrustning och belysning som krävdes för att cykla.
År 1979 kom en förordning som handlade om statsbidrag för cykelleder.
I trafikförordningen 1998 reglerades bland annat cyklisters väjningsplikt och omkörning.
År 2004 genomfördes den senaste större förändringen i och med hjälmtvånget för cyklister under 15 år.
Fru talman! Efter denna rapsodiska tillbakablick är det dags för debatten om dagens cykelfrågor.