Fru talman! Det här betänkandet, som vi nu debatterar och diskuterar, är ett intressant betänkande utifrån att det är allas vår trafikmiljö och trafiksäkerhet.
Sverige har genom sin satsning på nollvisionen rönt en stor internationell uppmärksamhet, och många länder har följt vår vision om noll döda i trafiken. Men vägen dit är inte enkel, och den är inte lätt.
Målet att närma oss noll är nu satt till max 220 döda i trafiken år 2020. Tyvärr visade förra årets statistik på 319 döda personer i trafiken. Det innebär en ökning från året dessförinnan. Ändock ligger Sverige bland de jämförbara länder som har det lägsta antalet trafikdödade per 100 000 invånare och körda fordonskilometer.
International Traffic Safety Data and Analysis Group, som tillhör OECD, har sammanställt uppgifter för 34 länder om antalet trafikdödade. Under 2010 hade Sverige 2,8 trafikdödade per 100 000 invånare och fordonskilometer. Under 2010 var motsvarande genomsnitt för EU-länderna 6,2.
Bakom alla dessa siffror och statistik döljer sig många tragedier och familjer som i ett ögonblick hamnar i djup sorg när en anhörig dör. Vi måste därför fortsätta att oförtrutet arbeta vidare med att öka trafiksäkerheten för att minska antalet döda.
Det är Trafikverkets uppgift att bygga säkra vägar. Det är kommunernas uppgift att genomföra hastighetsöversyner på sina vägar för att minska olycksriskerna. Det är fordonstillverkarnas uppgift att bygga säkrare bilar och utrusta sina bilar med teknik för att underlätta för föraren att vara en säker och alert trafikant. Men ytterst är det individens ansvar, förarens ansvar, att efterleva hastighetsbegränsningarna, använda bilbältet och köra nyktert för att just kunna vara en säker förare.
Att köra nyktert är för mig en självklarhet, och jag skulle önska att poliserna ökade sina insatser just på detta område för att minska antalet alkoholpåverkade förare. Jag hörde någon säga att det är lika vanligt att möta en berusad förare i en storstad som det är att möta en taxi, och taxibilar finns det gott om i storstäderna.
Fru talman! Jag vill också kommentera en reservation om insatser mot alkohol vid bilkörning. Som jag sade tidigare är det självklart att förare ska vara nyktra när de kör. I en reservation från S, MP och V efterlyser man att de som installerar ett alkolås inte ska få höjt förmånsvärde på sin tjänstebil.
Detta har alliansregeringen redan genomfört, som Eliza nämnde, genom skatteutskottets betänkande SkU29 förra riksdagsåret. Där undantas alkolås från sådan extrautrustning som höjer förmånsvärdet vid beräkning av värdet av bilförmån. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli förra året, och den kommer att tillämpas vid 2012 års taxering. Det är alltså först då man kan tillämpa den.
Oppositionen efterlyser också att man ska permanenta ett försök så att de som döms för rattfylleri måste använda alkolås för att kunna återfå sitt körkort. Även detta har alliansregeringen redan genomfört genom ett beslut hösten 2010 gällande trafikutskottets betänkande nr 7 om ändringar i körkortslagen. Denna ändring innebär att de som döms för rattfylleri får behålla sitt körkort om alkolås installeras och vissa andra krav uppfylls.
Jag vill också kort kommentera motionen om alkobommar i hamnar, även om det inte finns någon reservation om det. I betänkandet skriver vi i utskottet att Trafikverkets skyltfond har beviljat medel för att Motorförarnas Helnykterhetsförbund i samarbete med polisen och andra aktörer ska genomföra prov med alkobommar vid färjelägen. Försöket innehåller både ny teknik och ett nytt sätt att övervaka. Försöket inleds under 2012.
Ja, det stämmer. Jag vet att MHF har kontakt med Stena färjerederi och med lokala politiker i Göteborg för att försöka få denna försöksverksamhet i gång redan i augusti. Jag kan bara önska lycka till och säga att det inte är en dag för tidigt, för onyktra lastbilsförare i tunga långtradare måste bort från våra vägar.
Min sista kommentar rör mobiltelefoni och elektronisk utrustning. I förra årets betänkande om trafiksäkerhet, som många har nämnt här, riktade utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör beakta den forskning som gjorts och pågår på området för att sedan återkomma till riksdagen senast under 2012 med förslag till de åtgärder som kan erfordras eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller mobiltelefonerande vid bilkörning.
Utskottet framhöll också att förarens koncentration vid bilkörning är en av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor. Utskottet påpekade vidare att mobiltelefonens speciella ställning måste tas på allvar.
I Danmark infördes redan 1998 ett krav på att förare som använder mobiltelefoner måste använda handsfree. Förra året bötfälldes 42 000 danska förare för att de brutit mot denna lag och regel.
En dansk polis hävdar att detta är en bra grund för att påverka allmänhetens medvetande om att allt mobilprat är farligt i trafiken och att man på sikt vill få en ändrad attityd till att människor pratar i mobil medan de kör. Det ska upplevas lika fel att prata i mobiltelefon medan man kör som att köra onykter, säger polisen Andresen vid danska polisens trafikcenter.
Vårt andra grannland, Norge, införde så sent som den 15 mars 2000 ett förbud för fordonsförare att använda handhållna mobiltelefoner under körning.
Jag kan därför tycka att det är lite märkligt att VTI i sin rapport till regeringen hävdar att det inte spelar någon roll om det är handsfree eller inte, utan det är själva hanteringen av mobiltelefonen i sig som ökar risken.
Utan att vara forskare kan jag däremot lätt dra slutsatsen att den som har handsfree i bilen och därmed bägge händerna på ratten påverkas mindre än den som kör med en hand eller klämmer luren mellan axeln och huvudet och samtidigt försöker köra bilen. Att köra med bägge händerna på ratten och hålla dem "kvart i två" var något jag fick lära mig när jag tog körkort. Det borde gälla i dag också.
Det saknas statistik som visar att mobiltelefoner varit orsak till bilolyckor. Om polisen vid varje bilolycka med personskador fick omhänderta mobiltelefonen skulle man lätt kunna konstatera om föraren vid olyckstillfället var sysselsatt med mobilprat eller med sms.
VTI säger vidare i sin rapport att det är 23 gånger farligare att sms:a medan man kör än att inte göra det. Det är alltså lika farligt att sms:a som att köra kraftigt berusad.
VTI:s två rapporter håller just nu på att beredas i Näringsdepartementet. Regeringen avser att återkomma senare i höst. Jag avvaktar till dess men vill samtidigt framhålla att lag kan vara förebyggande och normativ, och i detta fall behövs det.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.