Herr talman! Jag ska börja där Marietta de Pour-
baix-Lundin slutade, nämligen med syftet av den här
typen av åtgärder. Det står klart att när ROT-avdraget
infördes var det för att öka sysselsättningen. Det är
helt riktigt.
En annan åtgärd som också vidtogs 1996 var den
generella nedsättningen med 5 % av de sociala av-
gifterna. Den har också granskats av Riksdagens
revisorer. Där kan man konstatera att den inte har haft
någon effekt på sysselsättningen.
När det gäller ROT-avdragets effekter skriver
Riksdagens revisorer inte som Rolf Kenneryd säger,
nämligen att det har fungerat väl. Man skriver att det
har fungerat tämligen väl, och man har svårt att avgö-
ra vilken effekt det har haft på sysselsättningen. Det
är väldigt märkligt att det förra förslaget angående
den generella nedsättningen med 5 % på socialavgif-
terna avslogs av riksdagen, dvs. man ställde krav på
en utvärdering där man går till botten med vilka ef-
fekter nedsättningen har haft.
Samma krav har vi nu. Jag tycker att det är väldigt
viktigt att vi nu får fram en signal till regeringen att
den här typen av åtgärder måste utvärderas. Både
efter det att man har haft ett projekt och, framför allt,
innan man genomför det ska man dra lärdom av de
effekter det har haft de tidigare gångerna.
Det har pratats väldigt mycket om att ROT-
avdraget i stort sett gäller villaägare. Men jag vill
erinra om att 70 % av de 11 miljarder som det handlar
om har gått till hyreshus. 28 % har gått till villor och
2 % till bostadsrätter.
Hur dessa två åtgärder tillsammans har fungerat
och inte fungerat vet vi egentligen inte. Det vi vet är
att de inte har fungerat i enlighet med syftet, dvs. att
öka sysselsättningen i större omfattning.
Jag yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag.
Med tanke på hur mycket pengar det handlar om
tycker jag att det är oerhört märkligt att man inte har
utvärderat denna typ av åtgärd på ett bättre sätt. Det
är det som utskottsmajoriteten anser att man ska göra.