Herr talman! Betänkandet SkU28 som vi nu ska
behandla rör Riksdagens revisorers förslag till riksda-
gen med anledning av granskningen av ROT-
avdragets effekter.
ROT-avdraget infördes första gången 1993 och
syftade till att få ned arbetslösheten. I första omgång-
en upphörde ROT-avdraget vid utgången av 1994 för
att återigen införas den 15 april 1996. Därefter för-
längdes det stegvis för att upphöra den 31 mars 1999.
Riksdagens revisorer framhåller i sitt förslag att
då ROT-avdraget inte längre existerar innehåller
deras förslag av naturliga skäl inga förslag om åtgär-
der rörande detta avdrag. Däremot menar de att studi-
en kan förmedla ett par erfarenheter som kan vara till
nytta inför liknande beslut i framtiden.
En sammanfattning av revisorernas slutsatser är
bl.a.:
· Avdraget verkar under den undersökta perioden
ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgär-
der. Det är bra.
· Avdraget verkar till viss del ha omvandlat svart
arbetskraft till vit. Det är också bra.
· Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som
krångligt. Det känns också bra.
· Hantverkarna har däremot haft en del pappersar-
bete för att hjälpa fastighetsägarna.
· Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräck-
lig.
I sakfrågorna om ROT-avdragets effekter råder
ingen oenighet i skatteutskottet. Däremot har vi soci-
aldemokrater reserverat oss mot utskottsmajoritetens
förslag om att ge regeringen ett tillkännagivande,
vilket jag i det följande vill motivera.
Först och främst har vi svårt att förstå revisorernas
anmärkning om att ROT-avdraget borde ha utvärde-
rats tidigare. Som framgår av revisorernas egen
granskning skedde faktiskt en fortlöpande bevakning
och en regelbunden kontroll av utvecklingen genom
att utskottet tog del av Riksskatteverkets periodiska
redovisningar av antalet ansökningar och beviljade
reduktioner, vilka även redovisades länsvis.
Utskottet kunde härigenom konstatera att kostna-
derna för ROT-avdraget höll sig någorlunda i närhe-
ten av vad som prognostiserats. Ytterligare redovis-
ningar av utvecklingen lämnades också fortlöpande
av regeringen i skilda särpropositioner och budget-
propositioner.
Till saken hör dessutom att det inte är regeringen
utan riksdagen som hela tiden drivit på förekomsten
av ett ROT-avdrag. En majoritet i riksdagen har velat
ha ett avdrag. Redan den första perioden - alltså den
period som löpte från den 15 februari 1993 till den 31
december 1994 - tillkom på initiativ av finansutskot-
tet.
När ROT-avdraget efter 15 månaders uppehåll
återigen infördes den 15 april 1996 skedde det som en
följd av det samarbete som etablerades under våren
1995 mellan oss socialdemokrater och Centerpartiet
om den ekonomiska politiken. Även då hade alltså
avdraget sin grund i partiförhållandena i riksdagen.
Det organ som har haft ansvaret för hanteringen
och bevakningen av ROT-avdragsfrågorna är således
närmast det relevanta riksdagsutskottet, dvs. vi i
skatteutskottet.
Inom skatteutskottet diskuterade representanter
för samtliga partier vid flera tillfällen under senare
delen av 1990-talet frågan om att föreslå Riksdagens
revisorer att ta upp en granskning och utvärdering av
ROT-avdraget. Eftersom ROT-avdraget trots allt
gällde en åtgärd som var avgränsad i tiden och som
skulle komma att upphöra rådde det emellertid en
allmän enighet inom utskottet om att man borde av-
vakta till dess att systemet med avdraget upphört för
att kunna göra en bättre helhetsbedömning av effek-
terna.
När det sedan gäller det föreslagna tillkännagi-
vandet inser naturligtvis också vi värdet av att analy-
sera, följa upp och utvärdera - vid behov även ur ett
genus- och jämställdhetsperspektiv - åtgärder inom
beskattningsområdet som har olika speciella syften,
t.ex. att främja sysselsättningen inom något visst
område. För närvarande är emellertid några sådana
beskattningsåtgärder inte alls aktuella, och därför
behövs inget uttalande av riksdagen i denna fråga just
nu.
Enligt vår mening inom socialdemokratin är det
inte lämpligt att använda riksdagens tillkännagivan-
deinstrument för sådana allmänt hållna uttalanden
som majoriteten föreslår. Tillkännagivandet avser helt
hypotetiska förhållanden i en oviss framtid. Vi soci-
aldemokrater vill inte använda tillkännagivanden av
denna typ utan menar att användningen ska avse
faktiska situationer och ske när riksdagen anser att det
finns anledning att begära konkreta åtgärder av re-
geringen.
När det gäller det uttalande som majoriteten nu
föreslår förutsätter vi dessutom att varje ansvarig
regering i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och
utvärderingsåtgärder som behövs vid kommande
bedömningar av olika skatteåtgärder i olika konjunk-
turlägen utan att riksdagen behöver göra ett särskilt
uttalande om detta.
Herr talman! Med det jag nu har anfört yrkar jag
bifall till reservationen.