Fru talman! Jag skall i mitt anförande anknyta lite
till det senaste replikskiftet om situationen på skatte-
myndigheterna och deras möjlighet och roll när det
gäller att driva in skatter i det här landet.
Vänsterpartiet står bakom detta betänkande om
anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket. Men
vi tycker ändå att det är viktigt att göra vissa skriv-
ningar. Vi skrev också en motion i denna fråga när
budgetpropositionen lades fram.
Det är viktigt att vi inte gör så stora besparingar
att vi undergräver möjligheten för skatteförvaltning-
arna och även för kronofogdemyndigheterna att utöva
den roll som vi har satt dem att utöva, nämligen att
granska och driva in skatter och att på något rimligt
sätt också bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Om man drar undan för mycket resurser, tror vi
att man skickar ut helt felaktiga signaler till de många
seriöst arbetande företagare som finns i det här lan-
det. Men det handlar också om privatpersoner och om
moral och etik, tycker jag. Vi får inte glömma bort att
skattekontroll har en ganska stor och viktig preventiv
betydelse.
En skattechef här i Stockholm slog larm för ett
halvår sedan och sade: Nu är det så många som ringer
till vår skatteförvaltning och frågar varför de skall
betala skatt när inte han eller hon gör rätt för sig. Det
var inte bara skattefrågan det vara fråga om då, utan
det handlade också om kontokortsfusk och andra
saker. Det är väldigt viktigt att man upprätthåller en
någorlunda hög moral i samhället. Det tror jag egent-
ligen att vi är överens om i denna kammare. Detta var
lite bakgrund.
Sedan vill jag också komma in på vissa delar som
Helena Höij tog upp i sitt anförande. Hon talade om
Riksskatteverkets rapport. Det finns en ganska stor
del - så stor del som 5 % av BNP här i landet - ute-
blivna skatteintäkter. Man kallar detta för skattefel. I
detta ligger uppenbara fel men också en portion skat-
tefusk. Det viktiga är - det handlar om 80-90 miljar-
der kronor - att denna siffra inte blir högre. Det måste
vara en gemensam målsättning, även om man från
Riksskatteverkets sida säger att Sverige internatio-
nellt sett inte ligger sämre till än något annat land.
När man läser betänkandet ser man att det har
skett ett trendbrott vid våra skattemyndigheter. Kon-
trollverksamheten har fr.o.m. förra året, 1997, inte
riktigt kunnat upprätthållas på den nivå som man
hade kunnat planera. Detta tycker vi från Vänsterpar-
tiets sida var en varningssignal, vilket också var en av
anledningarna till att vi skrev vår motion.
Den rapport som Riksdagens revisorer har redan
tagits upp av flera talare i deras anföranden. Den
skrevs utifrån de extra resurser som man tilldelade
myndigheterna. Man kan säga att slutsatserna i rap-
porten visade på en rad positiva faktorer och en rad
negativa faktorer.
Till de positiva faktorerna hörde, som någon har
sagt, att man kunde utarbeta nya arbetsformer, att
man hade möjlighet att anställa ny kvalificerad per-
sonal och att man kunde fortsätta ett viktigt omstruk-
tureringsarbete ute på skattemyndigheterna.
Det som man tyckte var negativt var att ett av-
kastningskrav häftades till de extra pengarna. Man
menade att detta medförde ett visst beteende ute på
skattemyndigheterna, som i vissa fall kanske kunde
sätta rättssäkerheten ur spel. Man tyckte också att det
var negativt att andra myndigheter som skattemyn-
digheten förväntas samverka med inte hade fått extra
resurser i motsvarande mån.
Vad jag tycker är viktigast i rapporten är den frå-
geställning som Riksdagens revisorer skickar med,
nämligen om de extra medlen verkligen skulle ha
behövts om myndigheterna hade sluppit de bespa-
ringskrav som de varit åsatta de senaste åren. Om
man i högre grad hade tagit i anspråk de senaste årens
höga anslagssparande, kanske man trots allt hade
uppnått samma resultat som man har uppnått i dag.
Den diskussionen kommer vi att återkomma till här i
riksdagen. Regeringen kommer ju att se över dessa
frågor och lämna någon typ av rapport angående
detta.
Fru talman! Jag har inga yrkanden, utan jag står
bakom skrivningarna i betänkandet.