Fru talman! Vi har att debattera skatteutskottets
betänkande om anslag till skattemyndigheten och
Tullverket. Från utskottsmajoritetens sida tillstyrker
vi regeringens förslag till anslagsnivån för budgetåret
1999.
Betänkandet behandlar också följdlagstiftning
med anledning av den nya regionindelningen för
skattemyndigheterna. Ansvaret för Intrastatinsam-
lingen, EU:s internhandelsstatistik, som tidigare varit
delad mellan Tullverket och Statistiska centralbyrån,
SCB, skall övergå helt till SCB år 1999. För Tullver-
ket blir konsekvensen att det från att varit ett övergri-
pande mål till att bli ett verksamhetsmål i reglerings-
brevet för myndigheten.
I det följande väljer jag att kommentera utskotts-
majoritetens förslag i förhållande till de motioner och
reservationer som inlämnats. Jag vill redan nu påpeka
att såväl de motioner som inlämnats beträffande an-
slagsnivåer som övriga motioner som behandlas i
betänkandet avstyrks av utskottsmajoriteten.
Under utskottsbehandlingen har vi funnit att det
både inom Skatteförvaltningen och Tullverket pågår
arbeten med förbättring av IT-stödet och med andra
effektiviseringar. Syftet är att man på ett effektivare
sätt skall klara de uppgifter som ålagts verksamheter-
na.
Skatteförvaltningen skall effektivisera sin verk-
samhet genom bl.a. förbättring av IT-stödet ändrat
arbetssätt och kompetensutveckling. Träffsäkerheten i
urvalet och kvaliteten i kontrollen skall utvecklas.
Helhetssynen på kontroll och service genom hela
beskattningsförfarandet, inklusive indrivningsarbetet,
skall stärkas. Arbetet med att inrätta skattebrottsen-
heter skall slutföras så att de är i drift vid utgången av
1999.
För Tullverkets del har den nyligen genomförda
utredningen om utvärdering av EU-medlemskapets
effekter för Tullverkets dimensionering och organi-
sation i betänkandet SOU 1998:18 En gräns - en
myndighet dragit den slutsatsen att Tullverket i dag är
effektivare i sin kontrollverksamhet än man var före
inträdet i EU. En annan slutsats som utredningen
också drar är att tullen har tillräckliga resurser men
att dessa kan användas på ett effektivare sätt. Det är
ett synsätt som enligt min uppfattning förstärktes vid
den föredragning som generaltulldirektören gjorde
inför utskottet. Vid den föredragningen redovisades
det också vilka organisationsförändringar som Tull-
verket för närvarande arbetar med.
Fru talman! I två särskilda yttranden, det ena av
Helena Höij och Kenneth Lantz, båda kd, det andra
av Johan Pehrson, fp, förordas högre ramar till ut-
giftsområdet.
Efter att ha lyssnat på anföranden från Helena
Höij och Johan Pehrson känns det bra att också ni
markerar att det är viktigt att vi har väl fungerande
kontroller och att vi skall motarbeta såväl olagligt
gränsöverskridande av varor som skattefusk. Det är
bara att hälsa er välkomna i gänget. Vi vill det också
från socialdemokratiskt håll.
Från socialdemokratiskt håll menar vi att den ef-
fektivisering av skattekontroll och gränskontroll som
förespråkas i de särskilda yttrandena främst skall
åstadkommas genom rationaliseringar och organisa-
tionsförändringar och inte i nuvarande läge genom
ökade anslag. Vårt ställningstagande bygger på de
uppgifter som jag relaterat till och som visar att såväl
Skatteverket som Tullverket är aktiva i arbetet med
att förbättra sina organisationer. De åtgärder och
förslag på organisationsförändringar som finns relate-
rade i utskottsbetänkandet ger som vi ser det en bra
grund för effektiva kontroller i framtiden.
Vi avvisar följaktligen de särskilda yttrandena.
Med anledning av motion Sk806 vill jag peka på
att det inom Riksskatteverket utförts och pågår arbete
med utvecklingen av kontrollstrategier. Utöver det
arbete som bedrivs inom Riksskatteverket har Riksre-
visionsverket behandlat kontrollverksamheten dels
rörande skattekontrollens ekonomiska värde, dels i ett
projekt med inriktning på svart arbete. Riksdagens
revisorer har dessutom gjort en särskild granskning
av de insatser som fr.o.m. 1993/94 finansierats med
hjälp av de extra kontrollmedlen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med en samlad redovisning av de nu berörda frågor-
na. Vi delar såväl regeringens som motionärernas
uppfattning, att det med hänsyn dels till de nya eller
utökade uppgifter som skatteförvaltningen ålagts, dels
till den aviserade redovisningen finns skäl att följa
utvecklingen av resursbehovet för Skatteförvaltning-
en på längre sikt.
I den gemensamma reservationen nr 1 från Mode-
raterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet föreslås
att tulltilläggen avskaffas.
Jag vill peka på att en särskild utredare har till-
kallats som skall göra en förutsättningslös översyn av
skattetilläggsinstitutet. Tulltillägg ingår i samma
administrativa sanktioner. Utredningen får därför
återverkningar även beträffande tulltillägg. Inom EU
pågår också ett arbete med ett gemensamt system för
administrativa sanktioner på tullområdet.
Utskottsmajoriteten anser inte att det är lämpligt
att föregripa de arbeten som pågår, och det är natur-
ligtvis skälet till att vi avvisar reservationen.
Med anledning av reservation nr 2 vill jag peka på
att vårt medlemskap i EU innebär att Sverige har
förbundit sig att tillämpa den gemensamma tullko-
dexen och dess tillämpningsföreskrifter. Sverige har i
EU prioriterat förenklingar av tullreglerna. På svenskt
initiativ har medlemsländerna och kommissionens
generaldirektör gemensamt uttalat sig för att förenk-
lingar av regelverket är en högt prioriterad uppgift.
I årsredovisningen pekar Tullverket också på att
kvalitetsundersökningar som gjorts av företag med
avseende på avlämnade tulldeklarationer funnit att
kvaliteten var oacceptabel låg.
Vid föredragningen inför utskottet redovisade
Tullverkets generaldirektör att Tullverket bl.a. med
hänsyn till gjorda iakttagelser avser att införa ett nytt
sätt att hantera klareringen samt förbättra informa-
tionsinsatserna mot företagen. Syftet är att uppnå
både bättre kvalitet och högre effektivitet i klare-
ringsarbetet.
Från socialdemokraterna menar vi att med de ini-
tiativ som redan tagits från svensk sida för att få till
stånd förenklingar i EU:s regelverk och de åtgärder
som redovisats från Tullen finns det inte behov av ett
tillkännagivande.
I reservation nr 3 hemställs att riksdagen ställer
sig bakom ett tillkännagivande om att gemen-
skapslagstiftningen skall fullföljas vid svensk-finska
gränsen i norr.
Skatteutskottet behandlade i februari 1998 motio-
ner med motsvarande syfte. Utskottsmajoriteten har i
dagens betänkande inte haft anledning att göra någon
annan bedömning i sakfrågan än den som gjorts vid
tidigare behandling. Tvärtemot den uppfattning som
framförs i reservationen menar vi att det nuvarande
förfarandet inte står i strid med gemenskapslagstift-
ningen.
Vi ser inte heller att den fria handeln över grän-
serna hindras med den tillämpning som vi nu har i
Sverige.
Fru talman! Med det som jag här framfört yrkar
jag bifall till skatteutskottets hemställan i betänkande
nr 1 och avslag på samtliga reservationer.