Fru talman! I en rapport kallad Skattefel och
skattefusk från Riksskatteverket redovisas att verkets
undersökningar visar att svenska folket och de svens-
ka företagen i stor utsträckning är beredda att betala
sin skatt - så länge alla andra eller åtminstone nästan
alla andra också gör det. Tilltron till skattemyndig-
heternas förmåga att bekämpa skattefusket är dock
inte lika tillfredsställande vare sig bland allmänheten
eller bland företagen.
Vi kristdemokrater anser att förändringar i skatte-
systemet måste göras - dels för att sänka det totala
skattetrycket, dels också för att skattesystemet och
skattelagstiftningen skall bli mer överblickbara och
uppfattas som rimliga av allmänhet och näringsliv.
Men vi anser samtidigt att de lagar och regler som vi
nu har måste efterlevas och genomdrivas. Det är ett
problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och
reavinster som skall deklareras i Sverige verkligen
redovisas i deklarationen.
Genom skattebrottslighet, inte minst som en följd
av den stora svarta marknad vi har i Sverige, åderlåts
samhällets resurser på tiotals miljarder kronor varje
år. Riksskatteverket uppskattar att det totala skattefe-
let ligger i storleksordningen 80-90 miljarder kronor.
Vidare snedvrids konkurrensförhållandena genom
skattebrottsligheten, och den svenska affärsmoralen
försämras på ett negativt sätt. Ytterst går den demo-
kratiska kontrollen över stora delar av samhället om
intet.
Fru talman! Det är viktigt att skattemyndigheterna
för att komma åt skattefusk har resurser för effektiva
kontrollmöjligheter som samtidigt garanterar rättssä-
kerheten.
Ett annat av syftena med kontroller är vidare att se
om skattesystemet fungerar så som riksdagen avsett.
Det är angeläget att helhetssynen på kontroll, service
och information till allmänhet och företag fortsätter
att utvecklas inom skattemyndigheterna.
Många företag har gjort fel när det gäller varula-
gervärdering, sponsring och skattefrågor med inter-
nationell anknytning. Detta konstaterade Riksskatte-
verket under 1996. Det visade sig också att kontrol-
luppgifterna var felaktiga när det gällde redovisning
av olika förmåner och ersättningar. Här kan skatte-
myndigheternas kontrollverksamhet verka förebyg-
gande för framtiden.
På senare tid har resurserna minskat för kontroll-
verksamheten, vilket regeringen i budgetpropositio-
nen själv medger är ett trendbrott. Detta kan tolkas
som att det inte längre är möjligt att freda denna verk-
samhet från neddragningar på grund av de allmänna
besparingskraven.
Riksskatteverket gör bedömningen att medelsför-
brukningen i framtiden kommer att öka år för år.
Dessutom konstaterar verket att det redan nu varit
svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för
kontrollen av de minsta företagen och att vissa bedrä-
gerier mot mervärdesskattesystemet inte har kunnat
förhindras.
Mot bakgrund av detta har kristdemokraterna fö-
reslagit att ytterligare 200 miljoner kronor per år
avsätts till Skatteförvaltningen för förstärkt skatte-
kontroll.
Fru talman! Erfarenheter visar att detta anslag ger
åtminstone sex gånger så mycket tillbaka; senast,
närmare bestämt i somras, visades detta i en rapport
från Riksdagens revisorer. Kristdemokraterna räknar
således med att skatteintäkterna ökar med 1 200 mil-
joner kronor per år när detta förslag genomförs.
Riksdagens revisorer har granskat effekterna av
den resursförstärkning till skatteförvaltningen som
regering och riksdag beslutade om våren 1993. Re-
sursförstärkningen uppgick budgetåren 1993/94 till
1995/96 till 499 miljoner kronor. Riksskatteverket har
redovisat att resursförstärkningen gett ökade skat-
teintäkter i form av taxeringshöjningar på 5 ½ mil-
jard. Härtill kommer en preventiv effekt som natur-
ligtvis inte går att beräkna, men som Riksskatteverket
tidigare bedömt uppgår till en till två gånger den
direkta intäkten.
Man måste dock reducera det belopp som Riks-
skatteverket redovisar med en rad faktorer, bl.a. på
grund av överklaganden och periodiseringsfel. Riks-
dagens revisorer bedömer ändå att det belopp som
faktiskt kommer att inbetalas blir ca 3 miljarder, dvs.
ungefär sex gånger de extra resurser som tillfördes.
Revisorerna har i granskningen funnit att resurs-
förstärkningen till skattemyndigheterna gett flera
positiva effekter. De extra medlen har också bidragit
till att den angelägna omstruktureringen av skatteför-
valtningen påskyndats, att nya arbetsmetoder utveck-
lats och att kompetensutvecklingen ökat. En annan
positiv iakttagelse i granskningen är att service och
förebyggande kontrollverksamhet prioriterats de
senaste åren.
Skattemyndigheterna har under den period som de
extra medlen utbetalats också redovisat ett stort an-
slagssparande. Det har förklarats med den osäkerhet
som finns i förvaltningen beträffande de ad hoc-
åtgärder som myndigheterna utsätts för. Det råder
tyvärr en osäkerhet om framtida budgetramar, vilket
medför svårigheter för myndigheterna att planera
verksamheten och anställa personal. Anslagssparan-
det vid myndigheten sågs som en beredskap inför
kommande sparbeting, medel som nu har börjat tas i
anspråk.
Fru talman! Skattemyndigheterna behöver en
långsiktig resursförstärkning, och skatteutskottet
konstaterar med anledning av en motion från Väns-
terpartiet att det finns skäl att överväga ökade resurser
redan om ett år. Vi kristdemokrater beklagar att riks-
dagens majoritet inte redan nu har velat satsa på en
långsiktig resursförstärkning utan beslutat om en för
snäv ram för utgiftsområdet. Detta har vi kristdemo-
krater reserverat oss mot i finansutskottet, men vi
redovisar också våra ställningstaganden i ett särskilt
yttrande i skatteutskottets betänkande.
Kristdemokraterna kommer således inte att delta i
besluten när det gäller fördelningen av anslagen inom
utgiftsområdet.
Fru talman! Kontrollen och bevakningen av våra
gränser påverkar hela vårt samhälle. Över gränserna
sker vårt lands varuimport och export, där färdas vi
själva och utländska medborgare och där transporte-
ras en stor mängd varor. Vissa av de varor som im-
porteras till Sverige är föremål för gränskontroll. De
kan vara belagda med tullavgift, medan andra bara får
föras in i landet i begränsad omfattning eller är helt
förbjudna.
Det finns dock inga förutsättningar att kontrollera
all import, vilket innebär att varusmuggling tyvärr
förekommer, vilket i sin tur får stora konsekvenser
för samhället, inte minst när det gäller folkhälsan.
Jag tror att vi allihop häromdagen fick ett press-
meddelande med rubriken Konsumtionen av svart-
sprit ökar. Det kom från OAS - en kommitté som
regeringen tillsatt för att organisera ett alkoholföre-
byggande samarbete på informationsområdet. Rubri-
ken har sin bakgrund i en undersökning om attityder
till och bruk av illegal alkohol som TEMO genom-
förde i våras.
Undersökningen visar att konsumtionen av svart-
sprit, dvs. hembränt och smuggelsprit, ökar. När det
gäller ungdomar skiljer sig olika grupper åt när det
gäller kontakterna med svartsprit och den totala alko-
holkonsumtionen. Men andelen som köpt smug-
gelsprit ökar för samtliga ungdomsgrupper. Detta är
ett faktum som måste oroa oss alla, fru talman, lik-
som det faktum att antalet elever i nionde klass som
provat narkotika har stigit från 3-4 % i början av
1990-talet till 7-8 % år 1996.
Enligt Folkhälsoinstitutet förbrukas drygt fem ton
narkotika per år i vårt land. Samhällskostnaden för
detta, som bl.a. omfattar kostnader för kriminalitet,
kriminalvård och sjukvård, uppgår till ca 6 miljarder
kronor. Om ökade ansträngningar inte görs för att
minska smugglingen kommer samhällets kostnader
att bli mycket större än de besparingar som görs kort-
siktigt.
Smugglingen ger allvarliga konsekvenser inte ba-
ra för folkhälsan, utan även i form av förlorade skat-
teintäkter. Den ökade smugglingen har också lett till
att den organiserade brottsligheten tyvärr vunnit fot-
fäste i vårt land.
De senaste åren har smugglingen av narkotika, to-
bak och alkohol ökat. En bidragande orsak har varit
den kraftiga nedskärningen i tullmyndighetens resur-
ser i samband med att vårt land gick med i EU. Det
var nedskärningar som vi kristdemokrater motsatt
oss. Under 1995/96 och 1997 reducerades tullens
anslag med 288 miljoner kronor till följd av EU-
medlemskapet, vilket innebar att tullpersonalen mins-
kades med 820 personer och att tio olika tullposte-
ringar upphörde. Fram till i dag har antalet tullmyn-
digheter minskat från 35 till 12 och personalen har
minskat med en fjärdedel.
I och med det svenska medlemskapet i EU har be-
greppen yttre och inre gräns fått betydelse. Vi får
dock inte förledas att tro att risken för smuggling
skulle vara större vid yttre gräns. Det bör framhållas
att 89 % av all införd narkotika i Sverige kommer
från ett annat EU-land.
EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder
för att göra det möjligt att bibehålla kontroller vid
inre gräns i andra former än gränskontroll. Problemet
med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt
tulltjänstemän, avsaknaden av möjligheter att avsätta
resurser för att utveckla dessa.
De nedskärningar av tullens resurser som rege-
ringen drev igenom i samband med Sveriges inträde i
EU kom alldeles för tidigt och innan de kompensato-
riska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Häri-
genom har man i onödan öppnat för olika former av
kriminell verksamhet, i synnerhet smuggling. Detta
bör enligt Kristdemokraterna åtgärdas genom ökade
resurser till tullen.
Kristdemokraterna delar i stort även de priorite-
ringar för 1999 som regeringen anger i budgetförsla-
get, men anser att detta kräver ökade resurser. I jäm-
förelse med regeringens förslag innebär vårt budget-
förslag för åren 1999-2001 att tullens budgetramar
utökas med 100 miljoner kronor per år.
Även detta återfinns i vår reservation i finansut-
skottet och i det särskilda yttrande som fogats till det
betänkande vi nu behandlar.
Tullverket har till uppgift att föreslå förenklingar
av regler och procedurer, inte minst när det gäller
EU:s regelverk. EU:s bestämmelser har tyvärr lett till
en mer komplex lagstiftning än tidigare.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2,
där detta understryks genom förslag om att Tullverket
får i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad och
kraftfull svensk strategi för genomgripande förenk-
lingar av tullproceduren inom EU.
Som sagt har EU:s bestämmelser tyvärr lett till en
komplex lagstiftning och en mängd nya regler. Dess-
utom har tidsfristen för tulldeklarationer minskat från
15 till 9 dagar. Det hörde vi tidigare i debatten. Detta
kan och har lett till ouppsåtliga fel i tulldeklarationer,
vilket i sin tur innebär att tulltillägget drabbar företa-
gen på ett sätt som inte står i rimlig proportion till
förseelsen.
Fru talman! Jag yrkar därför också bifall till re-
servation 1.