Herr talman! I den bästa av pensionsvärldar skulle
framtida pensionärer kunna klara sig på enbart pen-
sion utan bidrag. Men vi inser att någon form av
bostadstillägg måste finnas kvar. Icke desto mindre
finns det i regeringens förslag till ett reformerat bo-
stadstillägg flera punkter som hade förtjänat en bättre
lösning.
Som anges i propositionen ska förmögenhet fast-
låst i den egna permanentbostaden inte beaktas vid
beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare
gällde detta också fritidsfastighet. Det måste natur-
ligtvis vara den enskildes ensak om man väljer att bo
i en hyreslägenhet kombinerad med en fritidsfastighet
eller om man har ett permanentboende i småhus,
bostadsrätt, tält eller jordkula.
Reglerna måste därför ändras så att vid beräkning
av förmögenhetstillägget avdrag kan ske för en för-
mögenhet bunden i egen bostad. Dock bör det här
avdraget få göras endast för ett alternativ vid samma
tillfälle.
Regeringens förslag om förmögenhetstillägg in-
nebär en dubbelräkning av förmögenhetsbeskattning-
en. Kombinationen av förmögenhets- och fastighets-
skatt på bostaden samt en fiktiv beräkning av inkomst
på andra förmögenhetsdelar, samtidigt som kapitalin-
komsterna redan beaktats kan skapa betydande skev-
heter mellan pensionärer, och detta inte minst bero-
ende på olika bostadsorter.
Den förhållandevis höga procentsatsen, 15 %, är
svår att förstå. Vi föreslår därför att man i stället
beräknar förmögenhetstillägget så att det knyts till
någon ränta, och då kan man tänka sig t.ex. föränd-
ringarna i avkastningen med ett tillägg på statslåne-
räntan om ca 1 %.
Herr talman! Bidragsinkomsten vid beräkning av
bostadstillägg för pensionärer ska enligt regeringens
förslag beräknas på ett så likvärdigt sätt som möjligt
när det gäller inkomst av tjänst respektive inkomst av
näringsverksamhet. Regeringens förslag bryter dock i
viss utsträckning mot likabehandlingsprincipen t.ex. i
fråga om avsättningar till försäkringar.
För löntagares räkning betalar arbetsgivaren pre-
mier för pensions- och sjukförsäkringar som är av-
dragsgilla i arbetsgivarens rörelse. Egenföretagaren
däremot får erlägga premien själv och enligt skatte-
lagstiftningen göra avdrag i den egna deklarationen.
Jag tycker att motsvarande regler bör gälla vid beräk-
ningen av bidragsgrundande inkomst. Det ska bli
intressant att höra vad Lennart Klockare har för syn-
punkter på den här hanteringen.
Enligt regeringens förslag ska näringsidkare vid
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten inte
kunna kvitta ett års inkomstunderskott mot ett påföl-
jande års inkomstöverskott. Näringsidkare, som ofta
upplever varierande inkomster från år till år, bör
enligt vår mening har möjlighet att ge en mer rättvi-
sande bild av sina inkomster. De bör därför ha möj-
lighet att kvitta underskott mot överskott påföljande
år.
Herr talman! Vi kan konstatera att fastighetsskat-
ten driver upp bostadskostnaderna - för övrigt anser
jag att fastighetsskatten ska avskaffas. Detta gäller
oavsett om man bor i småhus, bostadsrätt eller hyres-
rätt. Att öka det generella bostadstillägget för pensio-
närer till 91 % för hyror upp till 4 500 kr i månaden
skulle inte vara nödvändigt om staten avstod från att
öka boendekostnaderna genom höjd fastighetsskatt.
Jag undrar vad Lennart Klockare tycker om det.
Vi föreslår därför att den del av bostadskostnaden
som ersätts genom bostadstillägget för pensionärer
ska vara 4 000 kr i månaden.
Herr talman! Det nya bostadstillägget för pensio-
närer ska enligt regeringens förslag utges för kostna-
den för den permanenta bostaden. Principen att jäm-
ställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet är en
ren oförskämdhet.
Bostadstillägget för pensionärer riskerar då att bli
ett kommunalt bidrag, inte det grundskydd för pen-
sionärer som det var tänkt. Detta kan i sin tur bidra
till att icke människovänliga vårdmiljöer permanen-
tas. Vad tycker Lennart Klockare om det?
Vi anser att regeringen bör återkomma snarast,
dock senast ett år efter lagens ikraftträdande, med en
redogörelse för utvecklingen av boendestrukturen i
särskilt boende.
Herr talman! Det är oroväckande att det nya bo-
stadstillägget för pensionärer för vissa av pensionärs-
hushållen kommer att innebära en minskning på
minst 10 000 kr per år. Enligt vad som anges i propo-
sitionen återfinns i den här gruppen flera kvinnor än
män. Eftersom förslaget kan komma att drabba en-
skilda individer mycket hårt är det viktigt att man
redan inom det första året följer upp det nya bo-
stadstillägget för pensionärer. Vad har Lennart
Klockare för jämställdhetsaspekt på att det är fler
kvinnor än män som kommer att drabbas?
Herr talman! Slutligen föreslår regeringen i prin-
cip inga ändringar av det särskilda bostadstillägget
för pensionärer. Vi för vår del anser dock att det sär-
skilda bostadstillägget måste höjas för att det ska
kunna hjälpa de mest utsatta pensionärerna. Vi före-
slår därför att den skäliga levnadsnivån i det särskilda
bostadstillägget höjs med tolv procentenheter till
135,4 % för ensamstående och till 114,4 % för gifta.
Jag vill återigen fråga Lennart Klockare vad han
tycker om den möjligheten till en höjning för att
verkligen förbättra för de sämst ställda pensionärerna.