Herr talman! De borgerliga partierna, Ola Johansson inkluderad, målar upp halmgubbar, och så slåss de mot dem. Och så är det väderkvarnar, och så slåss de mot dem. Så håller de på, och de skriver egna pamfletter.
Vi måste prata med riktiga människor i verkligheten. Folk har ingenstans att bo, Ola Johansson. Det är jättesvårt att hitta någonstans att bo. Jag har en syster som fick flytta från Stockholm. Hon skulle plugga här, men hon fick hoppa av och flytta till Malmö. Vad erbjuder du henne? Vad har du att säga till henne? Ingenting. Du viftar med dina pamfletter. Det är oseriöst.
Jag noterar också att det fortfarande inte finns några förslag om att bygga nytt på ett sätt som prickar åtminstone en vanlig löntagare. Jag kräver inte att man ska bygga de absolut billigaste bostäderna. Jag håller helt med om att det är de som redan är byggda som är billigast. Men vi måste åtminstone bygga för något slags medelsvensson, eller hur? Vi måste bygga för breda grupper. Där har Ola Johansson inget svar.
Jag håller med om att nyproduktion är dyrare. Det är därför som vi vill gå in med statliga lån just i nyproduktionen, för att balansera upp detta glapp och för att se till att risktagandet där blir mindre. Då kan allmännyttan ha startat tre, fyra eller fem fler projekt. Om vi sprider ut kostnaden för risken att starta nya byggprojekt kan vi bygga mycket mer. Det leder till att en eller två lägenheter till och med kan få stå tomma i våra städer, så att det finns en rörlighet på det sätt som Ola Johansson säger.
Det ägda boendet är subventionerat i dag. Vi lägger omkring 30-40 miljarder på det ägda boendet, och det är bara omkring 6 miljarder som går till hyresrätterna. Hur kan dessa 6 miljarder vara så provocerande för Ola Johansson och inte de 40 miljarderna?
(Applåder)