Herr talman! Såvitt jag förstår har jordbruksminis-
tern och jag ungefär samma ambition. Det jag skulle
vilja veta är vad Jordbruksverket skall göra för att se
över hur vi i Sverige skall kunna hantera det här på ett
obyråkratiskt sätt.
Detta är en symbolfråga som är lätt att förstå för
väldigt många människor om hur vi agerar i EU-
sammanhang. Vän av ordning undrar då, om det nu är
så att den här debatten är aktualiserad på många håll
och man också i andra länder diskuterar problem med
sina myndigheter: Vem är det som envisas med att
försvara ett konstigt regelverk? Vem är det som inte
vill se till att vi inom EU har ett regelverk som funge-
rar någorlunda?
Det är egentligen litet konstigt att man måste be-
gära ett undantag från det stora regelverket för att en
sådan här självklar sak skall fungera. Det ligger rim
och reson i att växter som vi har kunnat använda
länge och som är beprövade kan fortsätta att överleva
till konsumenternas fromma. Det är något konstigt
med regler som gör att man måste be om undantag för
att kunna fortsätta i vanlig ordning.
Jag tror att den här typen av frågor är mycket vik-
tigare än vad vi tror när det gäller att långsiktigt skapa
bättre tilltro till Sveriges möjligheter att i EU få någon
slags ordning på hur saker och ting skall hanteras. Vi
har gått med i EU för fredens skull, mångfaldens
skull, möjligheterna att handla och allt vad det nu kan
vara, men inte för att snälla damer som håller på att
påta i trädgården skall känna sig irriterade över kons-
tiga regler. Just nu ödar vi mycket tid på sådant som
jag tycker är helt obegripligt.
Jag ser fram emot ett svar om vad som nu konkret
görs. Jag skulle också vilja veta när man väntar något
slags beslut. Jag tror att det är väldigt många som vill
veta det.