Herr talman! Jag går in i debatten litet beroende
på att Gudrun Lindvall markerade att det faktiskt är
flera partier som nu engagerar sig i den här frågan och
vill driva den. Jag vill i det sammanhanget säga en
del. Jag vill också ge en eloge till Miljöpartiet som
har drivit den här frågan konsekvent och varit pådri-
vande.
Från Kristdemokraternas sida har vi inte ordinarie
ledamot i jordbruksutskottet. Därför kan vi inte på
samma tydliga sätt markera vår inställning. Vi stödde
i en debatt förra våren det särskilda yttrande som
Miljöpartiet skrivit. Man konstaterar att det inte har
hänt så mycket i den här frågan. Men det gäller att
komma framåt och försöka se till att hantera det så att
det inte får de orimliga effekter som det har fått vad
gäller frösorterna.
Nu hänvisar ministern till olika länder och att man
kanske ser genom fingrarna på olika sätt. Det intres-
santa är faktiskt vilken signal ministern i Sverige
skickar ut till ansvariga myndigheter i Sverige. Det
kanske är en långsökt jämförelse, men det är inte
länge sedan vi hade en debatt här i kammaren om
djurskyddslagstiftningen som träder i kraft den
1 januari 1999. Då diskuterades frågan om sunt för-
nuft och att det gäller att bedöma det hela utifrån
verkligheten och inte förstöra verksamheter, eftersom
det egentligen inte är lagstiftarens avsikt. Jag har
också sett att ministern uttalat sig i den frågan och
sagt att sunt förnuft skall gälla. Det kanske är så att
det räcker med att ge en sådan tydlig signal att det
handlar om att myndigheterna inte skall agera på ett
sådant sätt som direkt står i strid med en vettig upp-
fattning i den här frågan om hur verkligheten ser ut.
Sedan sade ministern att debatten inte var i pro-
portion till verksamhetens omfattning. Jag kan för
egen del för det första konstatera att jag fått osedvan-
ligt många kontakter och brev i detta ärende om jag
jämför med andra ärenden. Det är alltså många män-
niskor som direkt berörs av den här frågan. Det andra
är att dessa frösorter faktiskt försvinner om det inte
blir en förändring. Det tredje är, som också sagts här i
debatten tidigare, att EU:s legitimitet undergrävs i
debatten när man får sådana här tydliga exempel på
absurda effekter av det regelverk som finns. Det är
väsentligt både för oss som lagstiftare och också för
regeringen att vara oerhört tydlig i debatten och se till
att undanröja sådant som kan underminera EU:s
ställning.
Jag vet ju att Annika Åhnberg är en stark anhänga-
re av EU. Det ligger alltså i hennes intresse att verkli-
gen se till att få en förändring till stånd, så att vi inte
får de absurda effekter som faktiskt är på gång just
nu.