Fru talman! I detta betänkande behandlas dels en
proposition från regeringen, dels många motioner från
den allmänna motionstiden. Vi i Miljöpartiet har ett
par reservationer, som vi naturligtvis står bakom men
för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reserva-
tion 4. Det som behandlas i reservationerna 2 och 4
kommer Per Lager att tala om.
När Sverige gick med i EU var vi i Miljöpartiet
ganska kritiska beträffande hanteringen av maten. Vi
befarade att det skulle bli svårt att behålla den livs-
medelssäkerhet som vi i Sverige ändå har vant oss
vid; detta med tanke på att gränserna skall öppnas och
varor skall kunna flöda fritt. De garantier som Sverige
fick i och med medlemskapet i EU var vi skeptiska
till. Det visar sig nu att vi i Miljöpartiet hade helt rätt.
Man klarar inte t.ex. de garantier för salmonella som
Sverige utlovades. Man kan också se att det har blivit
försämringar när det gäller bestrålningen av kryddor.
Sverige var ju tvunget att gå med på ett förslag om
bestrålning.
Det är dock glädjande att nu höra att örtkryddor
inte bestrålas. Vad kryddindustrin anförde när riksda-
gen skulle fatta beslut var nämligen att man inte be-
hövde det beslutet. Från kryddindustrin sades det
redan då att säkerheten var så hög på importerade
kryddor att det var bättre att se till att producenterna i
många länder hade en så bra hygienisk kvalitet att
bestrålning inte behövdes. Naturligtvis måste vi sikta
till det. Bestrålning är inte nödvändig och den höjer
aldrig kvaliteten, utan den bara försämrar kvaliteten.
För oss i Miljöpartiet är det mycket viktigt med
ursprungsmärkning och att ha märkning på mat så att
människor som är allergiska kan se om det finns några
ingredienser i sammansatta livsmedel som gör att de
riskerar allergiska chocker. Många som är just livs-
medelsallergiska får mycket starka reaktioner om de
äter någonting som de inte tål. Det inträffar faktiskt
dödsfall varje år just av den orsaken. Det kan vara
fråga om ägg, nötter osv.
I och med EU blev det sämre. Efter EU-
medlemskapet skall bara ingredienser som utgör 25 %
märkas. Tidigare låg gränsen i Sverige på 5 %. Det
innebär att risken nu är större för att det finns ingredi-
enser som allergiker inte tål och som inte framgår av
märkningen.
I EU förekommer en diskussion om dessa saker,
framför allt i Codex Alimentarius, som går ut på att
man återigen skall komma ned till gränsen 5 %. Vi
hoppas verkligen att det blir så. Vi menar att vissa
ämnen, allergener, alltid skall deklareras. För Sverige
är detta naturligtvis mer angeläget eftersom det finns
fler allergiker i vårt land. Detta resonemang utvecklar
vi i reservation 1.
I betänkandet tas också gentekniken upp, en tek-
nik som har kommit mycket starkt och där det händer
enormt mycket. Jag sitter med som ledamot i Gen-
tekniknämnden, vilket är mycket spännande men
ibland också skrämmande. Det är svårt för oss politi-
ker att hänga med i vad som händer på genteknikom-
rådet. Risken är stor att den beslutande församlingen
hela tiden befinner sig ett par steg efter.
I det här betänkandet har man valt att hantera
gentekniken på ett förenklat sätt, vilket innebär att vi i
Miljöpartiet har ett särskilt yttrande.
Jag är övertygad om att vi kommer att diskutera de
här frågorna många gånger i denna kammare. Det
handlar t.ex. om märkning av gentekniskt manipule-
rade livsmedel. Vi kunde häromdagen läsa i tidning-
arna att en del av den majs som nu kommer in i landet
och som det sägs inte består av GMO faktiskt gör det.
Man kan alltså visa att det finns levande GMO, gen-
manipulerad majs, i sändningarna; detta trots att man
säger att det är behandlade livsmedel. Det är alltså
mycket svårt att ha den säkerhet som sägs finnas vid
import från andra länder. Det gäller grödor som det
inte är tillåtet att odla i vårt land.
Vi i Miljöpartiet anser att vi inte skall ha genma-
nipulerad mat över huvud taget. Det minsta man kan
begära är att konsumenterna ges möjlighet att välja,
dvs. att märkning alltid sker - oavsett om det är fråga
om hela majskorn eller om det är fråga om sojaolja,
rapsolja osv. Oavsett om det är preparerade livsme-
del, beredda livsmedel, eller vad det nu är fråga om
skall märkning ske om det finns något i livsmedlen
som härrör från genmanipulerade grödor. Vi menar att
det är enda möjligheten för människor att på en fri
marknad själva välja produkter.
Gentekniken är mycket spännande. Nu har en ut-
redning tillsatts för att titta på biotekniken som helhet.
Man har anledning att ställa många frågor, något som
kanske visar att kunskapen om gener och det genetis-
ka arvet inte är så stor. Man kan t.ex. fråga sig varför
det finns så starka artbarriärer i naturen. Varför finns
det inte korsningar mellan olika arter och växter i
naturen. Varför är artbarriärerna så strikta?
Vad man nu gör inom gentekniken är att man kor-
sar artbarriärer. Detta sker aldrig naturligt. Vad som
egentligen är så revolutionerande inom gentekniken är
att man med denna teknik kan korsa artbarriärer. Om
det här inte gjorde någonting, varför skulle det då inte
vara möjligt i naturen? Varför har evolutionen fått
fram så starka artbarriärer? Ingen vetenskapsman kan
i dag svara på det. Det visar att det finns många frågor
inom gentekniken som det inte finns några svar på.
Varför förmeras den del av DNA för vilken man
inte vet funktionen i dag i ett åldrande? Detta finns
med i en FRN-rapport som nyligen har tagits fram och
som skall ligga till grund bl.a. för den utredning som
jag nyss nämnde. Man kan se att ju äldre celler blir,
desto mer blir det av den del av DNA som vi faktiskt
inte vet vad den används till. Varför det är så har man
ingen aning om.
Man vet heller inte vad som påverkar den delen av
DNA. Har den delen med åldrandet att göra? Aktive-
ras vissa bitar av den delen av DNA-kedjan i ett åld-
rande t.ex.? Vidare vet man inte om den delen av
DNA påverkas av genmanipulation. En del forsk-
ningsresultat tyder på att det händer någonting i den
vilande delen av DNA när man stoppar in en gen från
en annan art.
Det finns en mängd frågor som vi i dag inte har
svar på när det gäller gentekniken och som gör att det
finns all anledning att ta det litet varligt. Vi från Mil-
jöpartiet är mycket skeptiska till gentekniken. Vi
menar att man här har skapat sig verktyg för att göra
något, men vi har inte kunskap om vad vi egentligen
gör. Vi är alltså mycket skeptiska till genmanipulera-
de grödor, framför allt till att de är resistenta mot
bekämpningsmedel. Det tycker vi är fullkomligt oac-
ceptabelt. Vi tycker också att det är oacceptabelt att
många av dem innehåller markörgener som är anti-
biotikaresistenta.
Jag är glad att kunna konstatera att även Gentek-
niknämnden börjar se allvarligt på detta. Det är en
fråga som jag drivit mycket hårt i Gentekniknämnden.
Man har sagt nu att den policy man skall ha är att man
inte skall tillåta ens försöksodling av grödor i Sverige
där det finns en antibiotikaresistens hos markörgener.
Det är bra.
Det finns också andra risker som man inte talar
om i dag. Vi har egentligen ingen riskforskning värd
namnet i Sverige i dag. Vi har heller ingen kvalitets-
bedömning kopplad till genteknisk forskning i dag.
Det innebär att det finns mycket där vi saknar kun-
skap. Ändå går man snabbt vidare. När det gäller
antalet sorter som introduceras går det fort. Det kom-
mer många. De står och knackar på dörren för odling i
större skala även här i Sverige. Jag tänker då framför
allt på potatis, raps och även sockerbeta.
Vi i Miljöpartiet är mycket skeptiska till detta. Det
här är frågor som vi inte har några reservationer om,
men jag tycker ändå att det är värt att lyfta fram dem,
eftersom det är frågor som med stor sannolikhet
kommer att debatteras i framtiden. Jag yrkar bifall till
reservation 4. Peter Lager kommer att tala om vad
som i de reservationer som jag inte hunnit ta upp.