Fru talman! Först vill jag uttrycka min tillfredsstäl-
lelse över att ett enat utskott går emot regeringens
förslag att minska antalet nämndemän från tre till två i
tingsrätt och länsrätt. De skäl som regeringen har
angett för att reducera antalet nämndemän verkar
mycket krystat. Regeringen påstår att en reducering av
antalet nämndemän skulle bidra till en mer allsidig
rekrytering, om det leder till att varje nämndeman inte
behöver tjänstgöra så ofta som i dag. Det är en dålig
och dum förklaring, tycker jag.
Vi vet att svårigheterna att rekrytera en allsidig
sammansättning av nämndemän snarare beror på
dåliga ekonomiska villkor vid tjänstgörandet. Jag
återkommer till detta senare.
Genom att utskottet nu gemensamt kräver att
nämndemännen även i fortsättningen skall vara tre
värnar vi om det folkliga inslaget, dvs. den lekman-
namedverkan som är en mycket gammal och viktig
tradition i de svenska domstolarna.
Nämndemännens medverkan i domstolsförfaran-
det har stor betydelse för att trygga att verksamheten i
domstolarna ligger i linje med allmänna värderingar i
samhället. Nämndemännen medverkar också till att
medborgarnas förtroende för domstolarnas verksam-
het upprätthålls. Dessutom tillgodoser nämndemännen
medborgarnas intresse av insyn i den dömande verk-
samheten. Vi får heller inte glömma att fler nämnde-
män innebär ytterligare synpunkter på bevisning och
påföljdsval.
Däremot har det varit svårt att få en allsidig sam-
mansättning av nämndemannakåren. Medelåldern är
hög. Inslaget av yngre nämndemän och personer med
invandrarbakgrund är litet. Flera olika yrkeskategorier
är mycket lågt representerade. Dels har många perso-
ner inte tid att avsätta flera dagar för nämndemanna-
arbetet. Dels förlorar många ekonomiskt på arbetet.
Det är därför bra att utskottet än en gång påtalar
att det skulle vara önskvärt med en höjning av nämn-
demännens arvoden. Från Centerpartiets sida vill vi
särskilt framhålla vikten av att grundarvodet höjs när
utrymme finns av statsfinansiella skäl. Det är väldigt
många människor som har svårigheter att påvisa för-
lorad arbetsinkomst eftersom deras arbetstider är
väldigt varierande. Många kvinnor arbetar t.ex. också
med obetalt arbete. Skall de då också bli förlorarna
vid dessa ersättningstillfällen?
Trots att vi vet att arvodesfrågan är en viktig orsak
till svårigheterna att rekrytera nämndemän på ett
allsidigt sätt menar vi också, i likhet med Moderater-
na och Kristdemokraterna, att det krävs en ny nämn-
demannautredning. Det finns nämligen en uppenbar
risk att regeringens mycket kritiserade förslag om
prövningstillstånd i hovrätten kommer att gå igenom
med stöd av moderater och kristdemokrater, och då
kommer det självklart att behövas en utredning om
hur nämndemannainflytandet påverkas.
Det finns ytterligare två positiva inslag i betän-
kandet. Nämdemännens resor mellan bostaden och
domstolen kommer fr.o.m. den 1 september att betrak-
tas som tjänsteresor. Därmed kommer deras ersättning
inte att beskattas. Det blir således samma regler för
nämndemän i länsrätt och tingsrätt.
Till slut vill jag också peka på vad utskottet skri-
ver om socialförsäkringsmålen. Vi framhåller att vi,
mot bakgrund av vad som tidigare sagts i socialför-
säkringsutskottet, förutsätter att möjligheterna att
avgöra ett socialförsäkringsmål med ensamdomare
skall utnyttjas restriktivt. Vi slår fast att nämndeman-
namedverkan i socialförsäkringsmålen är viktig.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 11.