Fru talman! I detta betänkande från justitieutskot-
tet, nr 17, behandlar utskottet ett antal ändringsförslag
i rättegångsbalken. Det är tre huvuddelar som berörs.
Det är för det första förslag från regeringen om en
minskning av antalet nämndemän från tre till två. Det
är för det andra ett antal ändringar i sammansättning
och domförhetsregler i tingsrätt, länsrätt och hovrätt.
Det är också förslag om ändrade skatteregler för
nämndemän, så att de skall slippa betala skatt på sin
reseersättning. För det tredje finns det ett antal frågor
som rör nämndemännens roll och villkor.
Moderata samlingspartiet har valt att inte bejaka
en neddragning av nämndemännens antal. Vi har valt
en modell som innebär att vi inte tar ställning till
dessa olika förslag och förändringar som föreläggs i
propositionen, av det skälet att vi tycker att det är
rimligt att förslagen behandlas utifrån ett helhetspers-
pektiv. Det är många bollar i luften och många förslag
och utredningar på gång inom det svenska rättsväsen-
det, och vi tycker att det är rimligt att pröva förslagen
om ändringar av dessa regler i ett sammanhang. Vi
säger också att det säkert finns anledning att se över
ett antal saker. Det innebär alltså att vi inte katego-
riskt säger nej till alla dessa förslag men att vi vill se
dem prövade i ett sammanhang.
Man kan exempelvis notera Domstolskommitténs
utvidgade direktiv. Den kommittén skall vara färdig i
början på april nästa år, och med de tilläggsdirektiv
som kommittén har försetts med finns det åtminstone
möjligheter att få en förskjutning i balansen till för-
mån för den första instansen, dvs. tingsrätt och läns-
rätt. Det finns också möjligheter att pröva ärendeför-
flyttningar mellan tingsrätterna och länsrätterna i
första instans.
Över huvud taget är det mycket vida direktiv som
Domstolskommittén har. Om sådana förslag kommer
att läggas fram från Domstolskommittén är det helt
uppenbart att nämndemännens roll och funktion
kommer att påverkas. Detta sammantaget leder till att
vi i dag inte är beredda att ta ställning i de här olika
delfrågorna.
Med anledning av regeringens proposition har det
väckts ett antal motioner just mot förslaget om att
reducera antalet nämndemän. Det har också, fru tal-
man, väckts motioner från Socialdemokraterna, fem i
tolv, om att gå emot förslaget. På det sättet kan man
så att säga rädda situationen. Utskottet föreslår att
riksdagen skall gå emot förslaget om en reducering av
antalet nämndemän.
Den andra frågan som har varit uppe och som vi
tar ställning till från moderat sida är frågan om vissa
skattevillkor för nämndemännens reseersättningar.
Genom att lösa frågan tekniskt, med att låta nämnde-
männens bostad bli arbetsställe, klarar man detta
tämligen lätt och elegant. Det blir en rimlig behand-
ling av nämndemännens reseersättningar ur skattesyn-
punkt.
Den tredje gruppen av frågor är samlade kring
nämndemannainstitutionen som sådan. Det är uppen-
bart, som jag tidigare sade, att med möjligheterna till
förändringar i avvägning mellan första och andra
instans i rättsväsendet kommer frågan om nämnde-
männens roll att tas upp. Oaktat att utskottet pekar på
att det har gjorts en hel del utredningar om detta är vi
från moderat sida övertygade om att det krävs en
helhetssyn på just nämndemannarollen och de villkor
som finns.
Där finns bl.a. frågan om de ekonomiska villkoren
för nämndemännen. Det är inte bara problem att re-
krytera - det kan finnas många skäl till detta - utan
frågan måste också ställas om de ersättningar som
utges till nämndemännen är rimliga. Ingen kan påstå
någonting annat än att det är ett utomordentligt an-
svarsfullt och krävande värv att sitta och ta ställning
till eventuella frihetsberövanden för sina medmänni-
skor. Det är då ganska rimligt att låta det ansvarsta-
gandet och den ansvarsfulla uppgiften påverka de
regler som gäller för ersättning. Men det är någonting
som man rimligtvis bör ta ställning till i ett helhet-
sperspektiv i en sådan utredning om olika nämnde-
mannafrågor.
Det innebär, fru talman, att jag yrkar bifall till re-
servation nr 1.