Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2001/02:431 och 493 om konkurrensvillkor för svenskt jordbruk

Finansminister Bosse Ringholm (s), 2002-05-27 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Holger Gustafsson efterlyser ett bre-

dare grepp, att man inte bara ska se frågan om jord-

brukets och skogsbrukets ekonomiska situation utan

även se till landsbygdens tillväxtmöjligheter och

framtid. Jag delar helt den uppfattningen. Jag tycker

faktiskt att det handlar om mycket mer än bara om

jordbrukets och skogsbrukets ekonomi. Vi ska natur-

ligtvis se på hela landets växtkraft i ett större sam-

manhang och naturligtvis på våra möjligheter att

bibehålla en levande landsbygd och en natur som vi

alla uppskattar.

Jag är övertygad om att detta är en diskussion som

kommer att bli mycket intensiv åren framöver, fram-

för allt ur ett EU-perspektiv. Sverige hade nämligen i

början av 90-talet en situation där vi kanske hade

effektiviserat och rationaliserat vårt jordbruk och

även vårt skogsbruk mer än många andra hade gjort.

Men när vi inordnades i Europeiska unionen och fick

ta över det regelsystem som man har framför allt

kring jordbruket var det på sätt och vis också några

steg tillbaka i vår egen process. Men vi har efterhand

kunnat utveckla jordbruket med de EU-regler som

finns. Men jag ser också att vi framöver kommer att

behöva ta ställning, inte minst inför de nya medlems-

stater som bankar på dörren till EU, för att också

ändra EU:s regelverk kring jordbruket åren framöver.

Och vi kommer att behöva förändra inriktningen på

jordbruksstödet. Och det kommer kanske att vara nya

medlemsnationer i EU som kommer att få ta del av

detta jordbruksstöd. Men icke desto mindre ser jag

hur angeläget det är att utifrån svenska nationella

intressen se till att vi också kan använda våra resurser

för att stärka landsbygden och stärka framför allt det

öppna landskapet. I takt med att vi ser en ännu mer

ökad effektivisering i svenskt jordbruk ser vi att det

inte alltid kanske är via det traditionella sättet att

driva jordbruk som det kommer att vara möjligt att

hålla ett öppet landskap, utan det behövs andra insat-

ser också på det sätt som vi har utvecklat under sena-

re år och som säkerligen kommer att behöva förstär-

kas också under åren framöver. Därför är jord- och

skogsbruket en viktig del i hela landsbygdsutveck-

lingen, även om jag också ser många andra metoder,

medel och vägar som vi ska ha för att kunna skapa en

levande landsbygd.

Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan oli-

ka länder. Statens jordbruksverk och Livsmedelseko-

nomiska institutet gjorde en rapport för ett tag sedan

och konstaterade att just inkomstjämförelser länderna

emellan när det gäller jord- och skogsbruk är väldigt

vanskliga att göra. Det är svårt att generellt säga att

svenskt jord- och skogsbruk skulle ha en mycket

sämre konkurrenssituation än andra länder. Man kan

peka just på transportområdet där vi, precis som in-

terpellanterna säger, har högre skatter framför allt på

dieselområdet. Det är alldeles riktigt. Det finns andra

områden där vi kanske har en mer förmånlig situa-

tion. Det är i sista hand en sammanvägning som man

måste göra av dessa olika aspekter för att se på vilket

sätt som vi kan stärka svenskt jordbruk och svenskt

skogsbruk i fortsättningen med det regelverk som EU

har, med de statsstödsregler som finns och allt annat.

Vi ska naturligtvis, på samma sätt som vi gjorde i

höstas när vi föreslog riksdagen att besluta om att ta

bort traktorskatten, se i vad mån det är möjligt att

komma fram också när det gäller dieselskatten för

jord- och skogsbruket.

Jag är medveten om att det finns svåra gränsdrag-

ningsproblem. Det är inte bara jord- och skogsbruket

som är användare av dieselolja i dessa transportsam-

manhang. Byggindustrin och entreprenadföretagen

använder också i stor utsträckning dieselolja. Och

avsikten är i första hand att stärka jord- och skogs-

bruket och inte andra näringar. Därför gäller det att

hitta en teknik och framkomstvägar så att man kan nå

det avsedda syftet. Men vi är öppna för en sådan

fortsatt diskussion för att se på vilket sätt som man

kan hitta bättre villkor för svenskt jord- och skogs-

bruk i fortsättningen inom ramen för de ekonomiska

resurser som vi kan ha när vi i höst ska göra en bud-

getproposition.

Debatten

Hämtad sida: 10

10 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Finansminister Bosse Ringholm (s): Svar på interpellation 2001/02:431 och 493 om konkurrensvillkor för svenskt jordbruk (2002-05-27) — PRESS0