Fru talman! Först vill jag tacka finansministern
för svaret på interpellationen.
Som en liten bakgrund till min interpellation om
dieselskatten vill jag gärna påminna om att den eko-
nomiska tillväxten i Sverige i väldigt hög grad är
koncentrerad till Stockholm, Mälardalen, Göteborg
och Malmö. Vi har ett betydande problem på lands-
bygden när det gäller den ekonomiska tillväxten. Det
är en av grunderna för min interpellation.
Landsbygdens ekonomiska motor är faktiskt jord-
bruket. Jordbruket genererar väldigt mycket arbetstill-
fällen för de servicenäringar som hör ihop med pri-
märproduktionen. Det finns väldigt många små före-
tag inom servicesektorn. Så har vi hela förädlingsin-
dustrin, som också hör till den motor som jag kallar
jordbruket.
Det råder arbeskraftsbrist i storstadsområdena,
men vi har en växande arbetslöshet på landsbygden.
Om vi ser lite mer generellt över Europa kan vi se att
finns en gemensam EU-politik med samma produk-
tionsersättningar till alla, och det råder också en
gemensam marknad med en ganska tuff och hård
konkurrens från andra EU-länder och också från
import. Det råder kamp om försäljningspriserna. Det
är okej, och vi tycker att det är rätt att det är så.
Vi kan också konstatera att Sverige allmänt sett
har de högsta produktionsskatterna, vilket höjer kost-
naderna i alla produktionsled och därmed äventyrar
svensk konkurrens. Sverige har också klimatstyrda
produktionskostnader i form av framför allt högre
lokalkostnader för lantbruket och jordbruksnäringen
när det gäller att kunna hysa boskapsdjur.
Till dessa problem och den tuffa konkurrensen
kommer en dieselskatt på 312 öre per liter. Det mot-
svarar, herr finansminister, 900 miljoner kronor per
år. Dessa pengar måste våra lantbrukare ta in på något
annat sätt för att komma i nivå med sina kolleger ute i
Europa.
Jordbruksverket har låtit göra en studie, en s.k.
EAA-kalkyl, som visar att en svensk bonde har en
inkomst som är ungefär hälften så stor som den in-
komst en finsk eller en dansk lantbrukare har. Den
svenska lantbrukaren har hälften av vad en finsk eller
en dansk lantbrukare har. De svenska livsmedlen
kostar i dag ungefär 20 % mer än livsmedlen i övriga
EU. Det beror inte enbart på ICA:s och KF:s oligo-
polmarknad i Sverige. Det beror också på regeringens
skattepålägg i varje produktionsled, som fördyrar
livsmedlen.
Mot den bakgrunden, herr finansminister, undra vi
kristdemokrater: Måste regeringen systematiskt pres-
sa upp kostnaderna, bl.a. dieselskatten, för lands-
bygdsnäringen, och därmed pressa ned lönsamheten?
Detta ger en lägre ekonomisk tillväxt på landsbygden,
där vi verkligen skulle behöva en tillväxt, och i för-
längningen leder det till en ökad arbetslöshet just på
landsbygden. Varför? är min fråga.