Fru talman! Ledamöter! Kära åhörare! Jag tänker
inte hålla något allmänt anförande om medierna i stort
och smått, men jag vill gärna från talarstolen säga att
jag är stolt över Sveriges Television, över Sveriges
Radio och Utbildningsradion.
Men bra kan alltid bli bättre, och kvalitet och
pengar kan ibland ha en viss korrelation. Därför är vi
från Miljöpartiets sida glada över den uppgörelse som
vi har träffat med regeringen om att 400 miljoner
kronor skall gå till den digitala tekniska utvecklingen.
Den kostnaden behöver inte belasta programverksam-
heten. I synnerhet för radions del där sparbetinget har
slagit extra hårt är det mycket viktigt. Här vill jag
också hänvisa till KU:s betänkande, där den här
punkten lyfts fram. Eftersom sparbetinget ligger fast
för den här budgetperioden är det bråttom med att se
till att de pengarna kommer till användning.
Så litet grand om regeringens proposition och någ-
ra punkter som vi vill betona litet extra.
Fru talman! Åldersstrukturen inom programbola-
gen ser i dag ut så, att stora förändringar - nyrekryte-
ringar helt enkelt - kommer att behöva göras inom
den närmaste tioårsperioden. Då tycker vi att det är
viktigt att lyfta fram behovet av att man är väldigt
noga när man rekryterar. En del stationer i USA har
infört kvotering för att styra upp vid nyanställning.
Det föreslår inte Miljöpartiet. Men vi tycker att det är
rimligt att vart och ett av programbolagen upprättar
handlingsplaner - det ser olika ut i de olika bolagen -
så att en bättre balans kan uppstå mellan de anställda.
Det kanske finns andra sätt att åstadkomma detta än
handlingsplaner, men vi tror att det är ett bra sätt.
Det är oerhört viktigt att det samhälle som vi har i
Sverige i dag visas också i de TV-program som går
ut. Vi skall inte bara tala om det mångkulturella sam-
hället, utan representanterna för detta mångkulturella
samhälle skall själva vara producenter och producera
sina egna program.
Vi vill också lyfta fram programverksamheten för
barn och ungdom. Det finns utredningar som visar att
flickor som ser mycket på TV från sjuårsåldern får
sämre självförtroende, medan pojkar som ser mycket
på TV från sjuårsåldern får bättre självförtroende.
Detta är alarmerande. Värderingar styr alltid - det är
däremot ingen nyhet. Då är det viktigt att vi får fram
värderingar i barnprogrammen som stämmer med vår
nordiska kultur. Vi behöver ju inte resa speciellt långt
för att se att skillnaderna är stora. Om vi tittar på vårt
systerland Österrike finner vi att bilden av kvinnan
och mannen där är väsentligt annorlunda, och den
som funderar över varför det är så kan ju tänka på
kyrkans roll där.
Men det som är det dominerande i vårt utbud är
USA:s påverkan, och i USA går utvecklingen i dag
mot att allt fler flickor också slåss, precis som pojkar-
na. Det är ju inte det som vi menar med jämlik kultu-
rell utveckling. Miljöpartiet har skrivit att vi tycker att
programinköpare och producenter aktivt skall arbeta
för att tillvarata flickors intresse av att bli speglade på
ett för dem gynnsamt och relevant sätt.
Sedan vill jag säga ett par ord om mediet och dess
speciella genomslagskraft, som flera andra här också
har talat om. Jag utgår från att kulturministern ser
igenom Sveriges Televisions utbud då och då, och
även övriga tillgängliga kanaler. Jag undrar då om
kulturministern ofta kan identifiera sig med de kvinn-
liga rollfigurerna. För mig blir ofta zappandet mellan
olika kanaler bara en bekräftelse på hur oändligt stort
Sveriges Televisions ansvar är. Jag tycker att det är
oroande hur kvinnor generellt skildras i underhåll-
ningsprogram. Kvinnorna skildras som hjälplösa offer
eller också som varelser som får skylla sig själva för
sitt eget obetänksamma agerande.
Här tycker jag att det finns väldigt bra skrivningar
i den nya radio- och TV-lagen, men jag vill ändå lyfta
fram den här diffusa bilden av kvinnan, där det inte
går att sätta fingret på vad som är fel, utan det är den
generella bilden som blir så förnedrande i samman-
hanget. Jag tycker att det är viktigt att man blir med-
veten om detta och diskuterar vidare hur vi skall kun-
na föra fram vårt jämställda Sverige i televisionen.
Till slut några ord om Granskningsnämnden, som
också har varit uppe till diskussion när vi debatterade
KU:s betänkande. Nu handlar det om Gransknings-
nämndens finansiering. Här vill jag tillstyrka rege-
ringens förslag. Det kan inte vara sunt att Gransk-
ningsnämndens verksamhet finansieras med licen-
smedel. I propositionen föreslås att Gransknings-
nämnden fr.o.m. 1997 skall finansieras helt över
statsbudgeten. Det tycker vi från Miljöpartiet är ett
bra förslag från regeringens sida, och vi vill stödja
det.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 27, under
mom. 23. För den händelse den reservationen blir
bifallen här i kammaren yrkar jag också bifall till
reservation 28 under mom. 25, som handlar om hur
pengarna skall fördelas.