Herr talman! Jag tänker fokusera på den andra frågan.
När det gäller att vi slutade med nya stambanor är ett av problemen det som jag också tog upp i mitt anförande. Den förra socialdemokratiska regeringen lade inte in Göteborg–Alingsås. Man hade åtta år på sig. Det rör sig om den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige.
Hur kom det sig att man inte lade in den sträckan i den nationella planen? Jo, det var för att om den hade funnits i planen, om man hade effektiviserat Västra stambanan med Göteborg–Alingsås, hade kalkylen för de nya stambanorna försämrats dramatiskt – även från det dåliga läge som man redan var i, där man sa att av en satsad krona på nya stambanor fick man bara tillbaka 50 öre. Skulle man ha förbättrat kapaciteten mellan Göteborg och Alingsås hade den kalkylen blivit ännu sämre.
Om vi tittar på rapporten som ledamoten hänvisar till ser vi att det är så. Vi bad Trafikverket att ta fram en rapport om hur det ser ut i södra Sverige som en konsekvens av att vi stoppade nya stambanor. Trafikverket har tittat på att man vill bygga mellan Göteborg och Skövde, alternativt från Borås via Falköping till Skövde. I förslaget Göteborg–Skövde har man tagit med fyra mil som man själv i underlagen säger är okej. Den sträckan behövs alltså inte som fyrspår. Ändå har man tagit med den för att få en jämförbar sträcka mellan Borås, Falköping och Skövde.
Om man fokuserade på Göteborg–Alingsås skulle man snabbt kunna bygga ut kapaciteten på Västra stambanan, och det är det som Liberalerna vill.