Fru talman! Jag vill bara erinra om att kommittén
faktiskt diskuterade frågorna om krediten och kredit-
möjligheter för små och medelstora företag. Man
menar, precis tvärtemot K G Abramsson, att detta
kanske gör att bankerna börjar värdera krediter i för-
hållande till det som de ska göra, dvs. i förhållande
till resultaträkningen. Det handlar om förmågan att
betala. Man ska inte titta statiskt på panträtter osv.
Det här är alltså en anpassning till förändringar i
banklagen. Man ska faktiskt titta på resultaträkningen
när man bedömer lånen. Och jag kan väl säga att
bankerna inte har lärt sig detta ännu.
Jag kan ta ett exempel från min hemkommun. Två
företag skulle tillsammans köpa en fastighet. Den
betingade först ett värde på 1,3 miljoner. Sedan var
den nere i 800 000. Därefter fick de här två företagen
köpa den för 425 000. De gick till en av de större
bankerna och fick inte lån med motiveringen att fas-
tigheten inte hade något marknadsvärde. Det var två
företag med starka resultaträkningar. Det ena företa-
get var över 40 år gammalt och hade aldrig uppvisat
några röda siffror.
Därför ska man kanske ställa större krav på ban-
kerna i samband med deras kreditgivning. Det skulle
faktiskt stärka dem inom banksektorn som vill bedö-
ma krediterna lite mer modernt och inte på det gamla
panträttssättet.