Herr talman!
Biologisk mångfald m.m.
står det som rubrik på dagens betänkande. Det är en bra rubrik. Bakom "m.m." döljer sig mycket. Hur ska skogen vårdas och värnas? Hur ska allemansrätten skyddas och samtidigt inte inskränka på det som ska värnas och vårdas och på äganderätten? Under rubriken om den biologiska mångfalden behandlas frågor om allt från nya, främmande arter till hur arter som är hotade ska bevaras - och allt däremellan.
Herr talman! Som i så många frågor handlar det om olika mål och företeelser som kanske till och med står emot varandra.
Dagens betänkande är ett motionsbetänkande. Därmed kan man väl säga till åhörarna att den ger en ögonblicksbild av vad som är överst på agendan just nu, det här riksdagsåret, för oss ledamöter inom det här frågeområdet.
Jag väljer att lyfta upp några av de ämnen som finns i betänkandet och som tidigare har berörts i debatten: vargen, skogen, GMO och allemansrätten.
Herr talman! När det gäller skogen och avsättningar för att värna den biologiska mångfalden är det viktigt att Skogsstyrelsens olika uppdrag kan fullföljas. Här har hänvisats till radioprogram och till den rapport som kom förra veckan, som jag hoppas att ledamöterna har tagit del av.
Skogsstyrelsen har att förmedla kunskap om lagens krav till markägare och förvaltare och om att det gäller en miniminivå. Samtidigt ska Skogsstyrelsen utföra kontroller på ett sådant sätt som gör att man kan få fram tydliga resultat som kan användas i det fortsatta arbetet. Där har det funnits en och annan brist.
Den rapport som jag hänvisar till kom i förra veckan från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Den heter
Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder
. Den är nyttig att ta del av.
Där står något sammandraget att en bättre samsyn med skogssektorn om mål, lagkrav och metoder för uppföljning behövs. § 30 behöver tydliggöras, så att både tjänstemän inom förvaltningen och berörda ska känna sig trygga med vad som görs och så att vi inte riskerar godtycke i hur man ser på vad det innebär att följa den hänsynsparagrafen, som på ett sätt är portalparagrafen i vår skogslagstiftning.
Praxis behöver utarbetas, och därför ska Skogsstyrelsen under det här året driva ett antal processer, har man sagt i sin målbeskrivning, för att se vilken praxis som ska vara rådande. Var finns rågångarna?
Men det är inte bara Skogsstyrelsens ansvar, utan det är också skogsbrukets och markägarnas ansvar, så att både den stora och den lilla markägaren förverkligar den politik som vi vill driva och tar till sig befintlig kunskap.
Herr talman! I detta arbete har vi kristdemokrater stor tilltro till Kometprogrammet, som Bengt-Anders Johansson berörde i sitt anförande. Det är ett verktyg och innebär framför allt en stor förändring i synsättet och tilltron till att vi alla vill vara med och bidra. Ju mer kunskap och ju mer delaktighet, desto mer blir gjort - det är min och vår fasta övertygelse.
Skogen är en resurs som vi har all anledning att värna och vårda. Den kommer att behövas alltmer till allt fler saker. Då är den svenska modellen oerhört viktig att värna. Det gör också Landsbygdsdepartementet just nu i sin nya satsning Skogsriket. Det är en viktig del i det arbetet. Det handlar om att samla aktörerna vid samma bord, att ta del av all ny teknik och kunskap som finns, att se vad vi kan använda skogen till som ersättningsmaterial för det vi inte vill ha och för att därmed också värna den biologiska mångfalden.
Så över till något helt annat: vargfrågan. Det finns få frågor, herr talman, som upprör och rör upp så mycket känslor och synpunkter och som, om uttrycket tillåts, får klä skott för så mycket som vargen.
Herr talman! I går utfrågades miljöministern i denna fråga i konstitutionsutskottet. Där gav han, enligt vad jag kunde höra när jag lyssnade på utfrågningen sent i går kväll, en mycket bra beskrivning av vad vi har beslutat i kammaren, av hur arbetet bedrivs och av att vi är rörande överens om att vargen har en viktig plats som en del i vår fauna. Han var också tydlig med den respekt vi måste ha för de människor som och bor och verkar i de områden där vi vill se varg.
Sverige har ställt sig bakom art- och habitatdirektivet, och utifrån det ska vi jobba för att ha en livskraftig fauna i vårt land. Därför välkomnar jag den granskning som EU gör för att se om vi hanterat frågan på ett korrekt sätt.
Herr talman! Jag har i tidigare debatter sagt att vi måste ge vargen fri lejd genom renbetesområden. Nu har ett sådant försök gjorts.
Vi behöver en bättre genetisk stam, och det är viktigt att den genetiska statusen stärks. Jag ska inte förlänga debatten med detta, utan uppmuntrar åhörare och utskottsledamöter att ta del av utfrågningen i konstitutionsutskottet om ni inte gjorde det i går. Där sades mycket i denna fråga.
Den utredning som görs av Lars-Erik Liljelund för att se hur stammen ska se ut i framtiden har kommit med ett delbetänkande som flera före mig har berört. Det är viktigt att påpeka att det inte är slutbetänkandet, och de socioekonomiska faktorerna har man inte tagit hänsyn till ännu. Det är en viktig punkt för att vi ska ha en acceptans och en respekt för både djur och människor.
Herr talman! GMO är en förkortning som är förknippad med mycket fakta och känslor. Det är viktigt att de försök som görs sker på ett tryggt och säkert sätt. Jag är övertygad om att det regelverk och den uppföljning av Jordbruksverket vi har för att till exempel potatis ska kunna försöksodlas i Sverige är tillräckligt. Skulle det dock visa sig att vi behöver skärpa reglerna är jag den första att säga ja till det. Först måste vi dock ha kunskapsgrund och myndigheter som har sett att dagens lagstiftning inte räcker till.
Det arbete som i dag sker på EU-nivå för att möjliggöra för länder att säga nej till GMO har tidigare berörts av i stort sett alla talare. Som kristdemokrat är jag skeptisk till detta. Jag tror att det kan få precis motsatt effekt till vad vi som ser på detta med försiktighet och önskar en tydlig vetenskaplig grund för det som ska göras vill.
Herr talman! GMO är en teknik för förädling. Det vore konstigt om det är det sista tekniksprånget i förädlingsspåret som vi kommer att se. Det är viktigare att vi tar hänsyn till och får en tydlig debatt om vad det finns för risker och vilka skador vi kan se när grödor till exempel är kopplade till vissa bekämpningsmedel, oavsett om det har skett med GMO-teknik eller något annat.
Herr talman! Jag dristar mig att ta upp ytterligare ett ämne, nämligen allemansrätten. Det är en grundbult för oss svenskar att vi ska få röra oss fritt i skog och mark och kunna plocka bär och svamp. Efter att ha deltagit i Svenskt Friluftslivs årsmöte och lyssnat på den föredragning som Klas Sandell, en av Sveriges experter på allemansrätten, höll vill jag understryka betydelsen av dialog och kunskapsspridning.
I dag vistas vi i skog och mark på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Mountainbike och skoter kände inte mina förfäder till. Skog och mark används också för företagande på ett annat sätt, exempelvis för turridning och bärplockning. Det gäller att vi hittar dialog och samarbetsformer i dessa sammanhang så att vi inte behöver gå fram med lagstiftning och förändring. Vi måste värna den fria rörlighet och den tillgång till naturen som vi är så stolta över.
Klas Sandell sade något som jag tror är nyttigt att ha med sig: Vi behöver lära oss att läsa landskapet. Tidigare generationer kunde det.
Vi behöver lära oss att läsa landskapet precis som vi lär oss läsa våra betänkandetexter, skulle man kunna säga.
Därför finns det behov av utbildning och kunskapsspridning så att vi kan värna den biologiska mångfalden och allas vår tillgång till den.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)