Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
utskottets hemställan.
Ett museum är en del av samhällets kollektiva
minne. Museet samlar in, dokumenterar, bevarar och
levandegör föremål och andra vittnesbörd om männi-
skors kultur och miljö. Det utvecklar, förmedlar kun-
skap och bjuder upplevelser för alla sinnen. Det är
öppet för allmänheten och medverkar i samhällsut-
vecklingen. Museets syfte är bildning för medborgar-
na.
Detta var Museiutredningens förslag till museide-
finition. Utredningen betonar att museernas huvud-
uppgift är bildning. Det sägs att den som inte förstår
eller känner till sin egen historia har svårare att förstå
andras kultur och historia. Vi har kunnat se hur en
rotlöshet spritt sig och många, framför allt unga
människor, känner sig osäkra inför det mångkulturella
samhälle som Sverige utvecklats till.
När människor utsätts för förföljelse, när krig
bryter ut och andra oroligheter råder måste vårt land
kunna vara en plats där människor kan känna sig
lugna och trygga. Men för att vi skall kunna erbjuda
denna fristad för dem som mest behöver det är det
viktigt att människorna i vårt eget land känner sig
säkra i sin egen identitet. Det är i denna utveckling
som museernas roll kommer in.
Den erfarenhet som finns ute på alla landets muse-
er kan vara en nyckel till att ge människorna den
kunskap som behövs för att förstå andra människor.
Det är dock viktigt att allas historia berättas.
Historien om bondesamhället - jordbruket var hu-
vudnäring i Sverige under många sekel - har av na-
turliga skäl berättats många gånger. Den övre klassens
historia har också väl dokumenterats och bevarats.
Däremot har tyvärr dokumentationen av arbetarnas
och 1900-talets historia inte fått riktigt lika mycket
utrymme. Men det är viktigt att vi även lyfter fram
industrialismen och det samhälle som så drastiskt har
förändrats under detta sekel. När min morfar växte
upp i Roslagen i början av seklet var det ett helt an-
norlunda samhälle än det jag växte upp i.
Vi får inte heller glömma att i Sverige lever
många som har en helt annan historisk bakgrund än
den svenska. Jag menar att museerna står inför en ny
utmaning i det mångkulturella samhället. För att vi
skall kunna diskutera framtiden måste vi få kunskap
om de händelser och den utveckling som har lett till
att vi står där vi är i dag. Därför måste museerna do-
kumentera, levandegöra och bevara alla människors
historia.
Herr talman! Vi skall i dag diskutera eventuella
kvinnomuseer. Kvinnors historia är en del av den
svenska historien. Jag anser att det bör vara en själv-
klarhet för dagens museer att även skildra kvinnornas
historia, likaväl som de skildrar männens historia.
Jag läser just nu Herman Lindqvists bok om Gus-
tav Vasa och hans söner och döttrar. Där kan jag läsa
om männen från den tiden. Det är förresten en mycket
bra bok, som jag varmt rekommenderar er alla. Men
kvinnorna som levde under den tiden står det faktiskt
inte så mycket om.
Kvinnorna är de som alltid har skött marktjänsten.
Utan dem hade samhället inte kunnat utvecklas som
det har gjort. Jag vill påpeka att även om vi i dag inte
tillstyrker någon motion om kvinnomuseum är det vår
mycket bestämda uppfattning att kvinnornas historia
också måste berättas.
Jag vet att en del museer redan i dag har ett kvin-
noperspektiv på sina utställningar. Ett exempel besök-
te jag i somras, Arbetets museum i Norrköping. Där
fick jag lära känna Alva Karlsson, som jobbade på
Holmens väveri, en typisk kvinnoarbetsplats. Där
fanns också en utställning om världens kvinnor. Det
har tagits initiativ runt om i vårt land, exempelvis i
Surahammar, där man tittar på förutsättningarna för
att starta ett kvinnomuseum.
Herr talman! Museistrukturen har utretts två gång-
er under de senaste åren. Av Museiutredningen och av
Kulturutredningen. Den senare är just nu ute på re-
miss, och utskottet är inte berett att ta något initiativ
som syftar till inrättandet av ett kvinnomuseum.
När Kulturutredningen lade fram sitt betänkande
föreslogs ett nytt bidragssystem till de regionala insti-
tutionerna. I stället för att ha olika schabloner för
olika områden föreslog utredningen att det skulle
finnas en schablon. Vidare skulle grundbeloppen utgå
från verksamhet i stället för från personalkostnader,
vilket förhoppningsvis kan leda till en förnyelse av
verksamheten samtidigt som det naturligtvis skall
finnas en kontinuitet för institutionerna.
Utredningen föreslog även ett ökat antal rörliga
grundbelopp. Ett sådant system skulle medföra en
större flexibilitet i bidragstilldelningen. Utskottet
menar att det föreslagna systemet skulle kunna inne-
bära att ekonomiska resurser frigörs för museer utan-
för det regionala systemet. Men jag vill påpeka att
utredningen just nu är ute på remiss och att utskottet
inte har tagit ställning till Kulturutredningens förslag
utan inväntar en eventuell proposition.
Herr talman! Några motioner som vi i dag skall
behandla gäller lokala eller regionala initiativ till nya
museer. Det kan handla om något som har varit av
betydelse för regionen men även om att man har känt
att de traditionella museerna inte fyllt de behov man
har haft. Det är viktigt att vi i fortsättningen har en
levande museistruktur. Det är viktigt att nya idéer och
infallsvinklar kommer fram även inom de i dag be-
fintliga museerna. Jag ser fram emot ett förslag till
bidragssystem som jag hoppas skall vara den vitalise-
rande kraft som jag anser behövs, där museer utanför
den regionala museiorganisationen under en begrän-
sad tid kan erhålla grundbelopp för att komma i gång
med sin verksamhet. Vi väntar med spänning på
eventuella förslag som kommer till våren. Till dess
vill utskottet inte ta något initiativ till att ge ytterligare
statligt stöd till de museer som motionärerna har lyft
fram.