Fru talman! Debatten i dag handlar om det betänkande där regeringens proposition om upphävande av förköpslagen hanteras.
Nu har mina kolleger haft en bra och saklig uppmärksamhet kring skeendet. Jag får väl passa på att säga att jag är stolt över att vi har en alliansregering som vågar ta tag i problematiken kring lagar.
Vad gör man när en lag har spelat ut sin roll? Vad gör den lagstiftande församlingen? Vi har många lagar som är instiftade därför att det har funnits behov i en viss tid. I en tid som har varit har det funnits behov av lagar för att strukturera en samhällsutveckling, en förändring och ett skapande på olika sätt. Då ansåg man att den här lagen behövdes. Sedan har vi en nutid när man kan fundera på: Behövs det här fortfarande? Det är en annan tid med nya möjligheter, med nya förutsättningar. Då är det dags att se: Behövs den här lagen i dag, och behövs den inför en framtid?
Någonstans tror jag att man i den här församlingen, där lagar ska stiftas och där lagar ska upphöra att gälla, måste ha med tidsperspektivet och skeendet i ett samhälle som hela tiden utvecklas.
Fru talman! Det finns kommuner som är framåtsyftande, som har sett precis de förhållanden som vi i dag diskuterar och lyfter fram. En sådan kommun kommer jag ifrån, Linköpings kommun. Den kommunen har för länge sedan beslutat om att man inte ska följa den här lagen, eftersom förfarandet och processerna tog mer kraft än vad man fick ut av lagen. Därför är den inte användbar, tycker man i den kommunen.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi hela tiden omprövar och ser: Vilka lagar ska vi ha, och vilka behöver vi inte ha? Den här lagen har, som det har sagts tidigare, spelat ut sin roll som medel för att tillgodose kommunens behov av mark för tätbebyggelse. Bara det faktum att vi diskuterar 45 000 ärenden, där 15 blir förköp, borde väl ändå göra att vi funderar över lagens relevans.
Fördröjningen av fastighetsöverlåtelser är inte heller ett oansenligt bekymmer när det kan gälla både näringsverksamhet och andra saker. Det är orimliga kostnader för prövningar. Det har vi precis tagit upp. Det är helt sanslöst, och då handlar det oftast ytterst om skattebetalarnas pengar.
Den bristande rättssäkerheten, som Anti tog upp, är inte heller oväsentlig. Ska vi ha en lag ska den vara rättssäker i den meningen att man inte kan kringgå den och att man döms utifrån den på ett enhetligt sätt. Detta finns inte heller.
Vi och vår regering vill att vi ska ha relevanta lagar som behövs och där vinsterna i någon mening och i bredare betydelse är högre än utgifterna. Och det är viktigt att tryggheten finns kvar i dess stora bemärkelse.
Om vi inte har modet att upphäva lagar som inte längre är relevanta i vårt samhälle kommer vi att få otroligt mycket lagar. Hur kan den enskilda medborgaren eller till och med den enskilda kommunen, eller vad man nu vill, då veta vilka lagar vi har? När blir de användbara? Ytterst kommer det att bli ett fåtal som förstår sig på de olika lagarna och användbarheten. Jag tror att det är viktigt att vi har levande lagar, lagar som är aktuella och användbara och som skapar trygghet i vårt samhälle.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.