Herr talman! Jag ska för tids vinnande börja med att instämma i det som de tidigare talarna har sagt om vår gemensamma reservation 1. I övrigt står jag bakom de reservationer som vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
En viktig fråga som jag skulle vilja lyfta fram och som vi från Miljöpartiet tycker är viktig i sammanhanget är hur unga begår brott och vad som händer.
Jag kommer inte att upprepa det som Kerstin Haglö så tydligt förde fram här. Jag tycker att det var en briljant redogörelse för hur situationen är. Jag tycker att även Lena Olsson var väldigt tydlig i sitt anförande. Där har jag inget att fylla i.
Det gäller nu för mig att försöka lyfta fram frågan om ungas situation i Sverige i dag. Det kan te sig som en omöjlig uppgift, och vi har relativt begränsade möjligheter att göra det på den begränsade tid som vi har. Men jag vill ändå lyfta fram en fråga. Den handlar om tilltron och tilliten till vuxenvärlden.
Herr talman! Det handlar om på vilket sätt som vi ska skapa en tilltro till vuxenvärlden, hur unga människor ska kunna känna att vuxenvärlden står upp för dem. När och om de faller ska det finnas vuxna omkring dem om de själva vill och om de känner den tilliten.
Kopplingen till det betänkande som vi har att debattera i dag är just hur vi bemöter dem när de faller. I den text som är som ett svar på den motion som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kan man läsa att utskottet inte är berett att ställa sig bakom yrkandet om att ungdomar under 21 år ska ha rätt till offentligt biträde vid förhör. Trots att man i den tidigare texten lyfter fram just att det sedan den 1 april 2008 finns en lag som säger att alla som förhörs under en förundersökning har rätt att ha ett biträde närvarande vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen lyckas man komma fram till att man ska avstyrka denna motion som skulle vara mycket enkel att baka in i texten.
Nu har jag inte suttit i riksdagen så länge, men jag trodde att man ibland kunde se att vissa motioner eller vissa yrkanden i motionerna är så pass bra och att man kanske inte tidigare har tänkt på att man kan baka in det i texten och att det går att göra utan men för den lyskraft som regeringsunderlaget anses ha.
Men frågan är om man faktiskt inte skjuter sig själv i foten. Här är det nämligen så tydligt att det handlar om tillit, om att unga människor ska kunna känna en trygghet i kontakten med vuxna. Dessutom blir ungdomar i dag, enligt i princip samstämmiga uppgifter, vuxna långt senare än för 20, 30 eller 40 år sedan. De bor till exempel kvar hemma längre. Det tar längre tid innan de tar körkort eller skaffar sig ett så kallat riktigt jobb. Det handlar framför allt om att just adolescensen förlängs. Att då inte kunna se nyttan med att ta bort tröskeleffekterna för unga från 18 år och upp till 21 år, tycker jag är att vara väldigt kortsynt.
När vi motionerar om detta en gång till under nästkommande år hoppas jag att utskottsmajoriteten och regeringen tänker om. Det har de tyvärr inte gjort i dag, och jag hyser inga stora förhoppningar om att det kommer att ske under kvällens lopp heller.
Herr talman! Jag yrkar än en gång bifall till vår gemensamma reservation 1.