Fru talman! Jag tackar Helena Antoni för frågan. Jo, jag tycker att vi ska använda oss av precis alla verktyg vi har. Däri ligger att vi har ett golv som vi inte går under när det gäller biståndet.
Kreditgarantierna är ett verktyg som är relativt nytt och som man utvecklar. Vi ser i Riksrevisionens rapport att utvecklingsarbete påbörjats redan före Riksrevisionens granskning. Det är inga konstigheter i att man behöver utveckla och jobba med ett sådant här system och att det kanske tar ganska lång tid. Det kanske också är så att perfektion aldrig uppnås därför att det här är en komplex sektor och det är komplexa samband i världen som avgör hur vi ska kunna hjälpa till på bästa sätt.
Det jag inte riktigt kan förstå, Helena Antoni, är varför man skulle välja det ena eller det andra. Varför inte säga att vi vill ha så bra och välutvecklade system för kreditgarantier som möjligt och ett ordentligt bistånd? Här är ju faktiskt Sverige en förebild i världen genom att inte backa när pengarna behövs som mest.