Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till
justitieutskottets betänkande nr 13 angående kvinno-
frid. Låt mig också, fru talman, understryka att alla av
regeringen och utskottet föreslagna åtgärder som
motverkar våld mot kvinnor, prostitution och sexuella
trakasserier i arbetslivet är bra. De bör välkomnas av
alla landets invånare och medborgare, både kvinnor
och män.
Våld mot kvinnor och sexuella trakasserier skall
fördömas och med kraft straffas oavsett var de män
som utövar detta kommer från. Vi skall aldrig accep-
tera att män som utövar våld och sexuella trakasserier
mot kvinnor kan hävda att ett sådant beteende är kul-
turellt betingat.
Fru talman! Ingen kultur eller religion accepterar
våld och trakasserier mot kvinnor. Vi skall i vårt land
slå vakt om kvinnornas samtliga demokratiska fri- och
rättigheter, och i det ingår rätten att bestämma över
sin egen kropp.
Fru talman! Jag välkomnar utskottets förslag om
att kriminalisera köp av sexuella tjänster. Jag välkom-
nar också förslaget om att utländska kvinnor skall
kunna stanna i Sverige trots att äktenskapet med in-
född svensk man inte har varat i två år.
Fru talman! Alla de invandrade kvinnornas orga-
nisationer, Alla Kvinnors Hus och all den verksamhet
som över huvud taget riktas mot invandrade kvinnor
är värda vårt stöd. De gör en mycket stor insats. Det
är i det sammanhanget, fru talman, som jag vill ta upp
en del andra frågor.
Av den debatt som har pågått i Sverige om utländ-
ska män, eller för att vara riktigt ärlig om muslimska
män - som skulle utöva våld mot muslimska kvinnor
- kan man få den uppfattningen att varje muslimsk
man är en potentiell kvinnomisshandlare. Så är själv-
klart inte fallet. Det förekommer våld mot en del
muslimska kvinnor av en del muslimska män. Men de
flesta av dessa män utövar över huvud taget inget våld
mot sina kvinnor.
Fru talman! De socialdemokratiska kvinnorna be-
driver i dag en kampanj mot kvinnoförnedring, dub-
belmoral och annonser för sextjänster som de två
stora kvällstidningarna, Expressen och Aftonbladet,
tar in. S-kvinnornas kampanj tycker jag är värd att
stödja.
I dessa nämnda annonser handlar det i dag nästan
uteslutande om utländska eller invandrade kvinnor. I
Aftonbladet fanns den 23 maj en annons där man
skriver: Två turkiska tjejer söker svenska män. Asia-
tiska tjejer söker sällskap i Sverige. Polska kvinnor
vill träffa svenska män osv.
Detta, fru talman, kan ge en konstig bild av kvin-
nor och invandrade grupper i Sverige. Någon kan få
för sig att många av de här kvinnorna är kvinnor som
man hur lätt som helst kan köpa.
Jag har tagit ett initiativ i detta sammanhang och
kommer att träffa en del invandrarriksförbund för att
diskutera de här annonserna i kvällstidningarna. Det
skulle inte förvåna mig om man i det sammanhanget
kan komma att diskutera att invandrarförbund och
invandrarriksförbund t.o.m. kan tänka sig en bojkott
av de här tidningarna om de fortsätter med sin publi-
cering.
Fru talman! I dag diskuterar vi, med all rätt, det
fysiska våld som kvinnor utsätts för. Men det finns
också, vilket inte tas upp i betänkandet, ett psykiskt
våld som utövas mot tusentals kvinnor, särskilt in-
vandrade kvinnor som drabbas av arbetslöshet, segre-
gering, diskriminering och utanförskap.
Fru talman! Hur skall en afrikansk, muslimsk, la-
tinamerikansk eller kurdisk kvinna kunna utöva sin
rätt att uppleva jämställdhet i samhället när hon ge-
nom diskriminering på arbetsmarknaden förvägras
rätten till ett arbete? Är man svart, invandrad och
dessutom kvinna i vårt land riskerar man att bli utsatt
för diskriminering på arbetsmarknaden och andra
samhällsområden.
Hur skall en invandrad kvinna som tvingas leva i
ett bidragsfinansierat utanförskap i en av våra segre-
gerade förorter i praktisk handling kunna visa sina
döttrar att kvinnorna i Sverige, oavsett hudfärg och
ursprung, har rätt att vara jämställda i familjen när
hon inte får en chans till arbete? Hon kallas inte ens
till intervju när hon söker arbete.
Fru talman! Många av de invandrade kvinnor som
i dag drabbas av utanförskapet tror allt mindre på
viljan och förmågan från samhällets sida att ge dem
en värdig och jämställd plats i det svenska samhället.
Det behövs ett slags dialog mellan kvinnorna så att
man kan förstå varandras livsvillkor i dag.
I detta anförande instämde Inger Segelström (s).