Herr talman! Jag har under många år motionerat
för möjligheten att vi i Sverige skall tillåta kasinon
baserade på internationella regler. Det har under åren
refererats till utredningar och nu senast till en arbets-
grupp som dess bättre enligt betänkandet skall vara
klar med sitt utlåtande i övermorgon, alltså den 10
mars. Därför kan det tänkas att debatten i dag i just
det ämnet ligger litet fel i tiden. Men jag har blivit
besviken så många gånger, och jag litar därför inte på
att det blir aktuellt med ett besked den 10 mars.
När jag har hört argumenten för varför man skall
säga nej till kasinon med internationella regler måste
jag ställa frågan: Har kulturutskottets majoritet någon
gång befunnit sig utanför Helgeandsholmen? Är man
medveten om den omfattning av spelverksamhet som
bedrivs runt om i Sverige? Man kan med lätthet spela
mycket och vida mer avancerat än vad man kan på ett
kasino baserat på internationella regler. Man kan
t.o.m. via TV spela på trav på Solvalla. Man kan gå in
i en tobaksaffär och köpa trisslotter som kan ge en
vinst på 1 000 kr direkt i handen. Det, herr talman,
kan knappast en enarmad bandit eller ett kasinospel
prestera. Det tillåter vi, men just spel på kasino base-
rat på internationella regler har vi svårt att acceptera.
Jag har under årens lopp sökt men inte fått några
argument om varför vi inte skall tillåta det här spel-
systemet i Sverige, som trots allt i stort tillåts i hela
övriga Europa. Beror det på att kulturutskottet i all-
mänhet och riksdagen i synnerhet anser att vi svenskar
behöver bli mera ledda än andra? Är vi inte kompe-
tenta att hantera de beskattade kronor i våra löneku-
vert som vi får över?
Det måste väl trots allt vara en fördel att svenska
folket, vilket i dag noterades i TV, 1994 spelade för
21,4 miljarder kronor, 2 500 kr per svensk. Det gäller
då alla åldrar - från baby till närmast avliden. Detta
innebär att det ändå finns ett mycket stort intresse,
baserat på frivillighet.
Jag blev litet förvånad över Arne Nilssons påstå-
ende. Han var litet bekymrad över, som han litet ge-
nant uttryckte det, att spel och dobbel skulle utgöra en
så stor del av finansieringen av folkrörelserna. Jag
tror att Arne Nilssons partikollega finansminstern är
ytterst tacksam för att det trots allt är så många svens-
kar som via spel och dobbel vill betala folkrörelsernas
verksamhet. Vidare slipper Göran Persson att via
mera skatter betala för den verksamheten.
Herr talman! Sedan vill jag bara erkänna att jag
aldrig har spelat på kasino. Jag tycker att det är en
ointelligent verksamhet. Men jag anser att jag som
riksdagsman inte skall stå här och tala om vad och hur
svenska folket skall spela. I stället tycker jag att varje
vuxen myndig människa själv skall få avgöra det. Det
finns absolut inget skäl för oss i riksdagen att med
olika pekpinnar tala om vilka spel som är accepterade
och vilka som inte är det.
Till sist: Anders Nilsson pratade om en blå-grön
röra. Jag är intresserad av att få höra hans definition
av blått och grönt.