Fru talman! Margareta Nordenvall har frågat mig
vilka åtgärder jag avser att vidta för att optimera re-
surserna i vården samt för att långsiktigt få en hållbar
finansiering av sjukvården. Vidare undrar hon om jag
avser att verka för att värnskatten ersätts av en vårds-
katt.
Jag kommer att uppehålla mig vid de frågor som
tillhör mitt ansvarsområde och tar således inte upp
frågan om värnskatten, som hör till statsrådet Östros
ansvarsområde.
Till att börja med vill jag säga att ett av de främsta
och viktigaste samhällsåtagandena framöver är att
klara resursbehoven inom hälso- och sjukvården.
HSU 2000 har gjort bedömningen att vård- och om-
sorgsbehoven framöver kommer att vara större än
tillgängliga resurser. Enligt kommitténs mening är det
inte realistiskt att förlita sig på att resursproblemen
skall kunna lösas enbart genom organisatoriska för-
ändringar och verksamhetsutveckling.
Bl.a. mot bakgrund av de bedömningar som gjorts
av HSU 2000 har regeringen i den ekonomiska vår-
propositionen föreslagit ökade resurser till kommuner
och landsting. Genom ökade statsbidrag undviks
sysselsättningsminskningar, och kvaliteten i vården
och omsorgen kan vidareutvecklas.
Regeringen föreslår således att landstingen under
innevarande år tillförs ett generellt statsbidrag på
drygt 1,1 miljarder kronor utöver fastställd statsbud-
get. Regeringen föreslår vidare att det generella
statsbidraget till landstingen ökar med ca 2,2 miljar-
der kronor fr.o.m. år 1998. Trots detta måste arbetet
med att omstrukturera och effektivisera hälso- och
sjukvårdens verksamhet fortsätta för att vi skall kunna
klara av finansieringen av sjukvården på längre sikt.
Nu skapas möjlighet till ett mer långsiktigt omstruktu-
reringsarbete.
Regeringen har betonat att det är ytterst angeläget
att landstingen, inom ramen för den frihet som det
generella statsbidraget ger, prioriterar åtgärder som
främjar sysselsättningen och kvaliteten i kärnverk-
samheterna. Inriktningen är bl.a. att väntetiderna i
sjukvården skall kortas, de psykiskt störda ges en
bättre vård och omsorg och att vården i livets slutske-
de förbättras. Regeringen kommer också mycket nog-
grant att följa upp effekterna av denna satsning.
Landstingen skall bl.a. redovisa vilka åtgärder de
avser att vidta med anledning av tillskottet.
Vad görs då för att optimera resurserna i vården?
Till följd av att behoven och den medicinska tek-
nologin förändrats har landstingen under de senaste
åren påbörjat genomgripande förändringar av sjuk-
vårdsstrukturen. Ett starkt reducerat behov av vård-
platser inom akutsjukhusen har bl.a. medfört att sjuk-
hus slagits samman och att samarbetet över länsgrän-
serna ökat. En förskjutning mot öppenvård har också
skett. En fortsatt strukturomvandling är av stor bety-
delse för möjligheterna att använda de samlade resur-
serna effektivare i hälso- och sjukvården inför 2000-
talet.
Strukturomvandlingen i sjukvården ställer stora
krav på investeringar i personal- och kompetensut-
veckling. Särskilda Dagmarmedel har avsatts såväl på
nationell nivå som på regional nivå för att bryta hie-
rarkier och revirtänkande och för att utveckla ar-
betsorganisationen så att medarbetarnas kompetens
tas till vara.
Det är också viktigt att själva hälso- och sjukvår-
den systematiskt utvecklas. Det kan ske genom att
man bättre tar till vara ny kostnadsreducerande tekno-
logi, förbättrade behandlingsmetoder och utvecklar
informationsförsörjningen. Det är även viktigt att
samverkan mellan landstingsfinansierad och kommu-
nal hälso- och sjukvård blir bättre.
Ökade satsningar på utvärdering kan också ge en
bättre och effektivare hälso- och sjukvård. När det
gäller utvärdering av medicinsk metodik spelar Sta-
tens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
(SBU) en mycket aktiv roll. SBU har sedan år 1995
fått mer resurser för att omsätta sina slutsatser i prak-
tiken.
Inom Socialstyrelsen pågår arbetet med att utveck-
la informationssystemen för kostnader och kvalitet,
liksom arbetet med att utforma nationella riktlinjer för
god medicinsk praxis. Även landstingen utvecklar
system för att förbättra verksamhetsbeskrivningen,
kostnadsredovisningen och kvalitetsuppföljningen. I
landstingens kvalitetsutvecklingsarbete utgör de na-
tionella kvalitetsregistren viktiga kunskapskällor.
Avslutningsvis vill jag påminna om att HSU 2000
enligt sina direktiv (Dir. 1994:152) har i uppgift att
utreda formerna för den statliga styrningen inom häl-
so- och sjukvården. I detta uppdrag ingår bl.a. att
bedöma vilka avvägningar som bör göras mellan
generella och riktade finansiella styrinstrument i rela-
tion till de nationella hälso- och sjukvårdspolitiska
målen. Detta uppdrag skall redovisas under år 1997.