Herr talman! Du ska inte bli sjuk av ditt arbete, men om du blir det ska det finnas en bra och human sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet och hjälp tillbaka till hälsa och arbete. Därför har regeringen sjösatt en mycket bred palett av åtgärder för friskare arbetsplatser och bättre samverkan mellan alla inblandade aktörer.
Sverige ska ha en hållbar arbetsmarknad och en trygg, effektiv och rättssäker sjukförsäkring. Det vinner vi alla på. Regeringen har gjort flera insatser för att få till stånd en tryggare försäkring som leder åter till hälsa och arbete. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är avskaffad. Det kanske inte var en stor reform som kommer att hamna i historieböckerna, men för många i vårt land blev det ett tydligt brott mot synen att fattigdom och sjukdom hänger ihop.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Sedan 2010 har sjukfrånvaron ökat med 80 procent, och faktum är att ungefär 100 000 personer utförsäkrades mellan 2010 och 2014. Samtidigt steg sjuktalen med 55 procent, och prövningarna vid dag 90 och dag 180 i rehabiliteringskedjan sjönk med 50 procent. I dag är 189 000 människor sjukskrivna i Sverige. 135 000 är långtidssjukskrivna. Det är människor som riskerar att försvinna från arbetsmarknaden för gott. Det är lärare, undersköterskor och socialsekreterare, och det är oftast kvinnor - kvinnor som behövs för att bygga välfärden stark.
Denna utveckling är dålig för alla. Den är dålig för företagen, den är dålig för samhällsekonomin och den är självklart dålig inte minst för den enskilda individ som drabbas och blir sjuk. Detta är inte acceptabelt i Sverige. Därför presenterade vi för över ett år sedan ett brett åtgärdsprogram med 25 åtgärder som riktar sig till alla inblandade aktörer i sjukskrivningsprocessen - Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och individ. Vi är också glada att parterna på arbetsmarknaden - samtliga arbetsgivarorganisationer och fack - har klivit fram och slutit överenskommelser för friskare arbetsplatser.
I budgeten för 2017 aviserar vi också att vi kommer att följa upp med ytterligare åtgärder som riktar sig till hälso- och sjukvården. Glädjande nog ser vi sedan ungefär tolv månader tillbaka att kostnadsutvecklingen dämpas. Ökningstakten har halverats under det senaste året.
En tidig kontakt, för att i tid komma fram till rätt stöd för att förhindra eller förkorta en sjukskrivning, är oerhört viktig. Självfallet är det bäst för alla inblandade om det går att förhindra ett sjukfall redan innan det har börjat, men om man blir sjuk är det arbetsgivaren som har störst möjlighet att hjälpa till för att man ska kunna komma tillbaka igen. 80 procent av de sjukskrivna i dag har en arbetsgivare.
Att stimulera det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den tidiga rehabiliteringen och få arbetsgivare att inse att de har allt att vinna på att arbeta hälsofrämjande är oerhört viktigt för att Sverige långsiktigt ska kunna nå en låg och stabil sjukfrånvaro över tid. Därför är det som sagt oerhört glädjande att såväl den privata sektorn som den statliga och kommunala sektorn tillsammans med regeringen har kommit överens om ett gemensamt arbete för friskare arbetsplatser. Det är ett styrkebesked som visar att den svenska modellen faktiskt fungerar när det gäller, och det är ett mycket viktigt steg mot en mer hållbar och modern arbetsmarknad.
Jag har lyft fram aktörer som är viktiga för att vi ska nå en låg och stabil sjukfrånvaro över tid. En nödvändig del i detta är hälso- och sjukvården, och en särskilt viktig del är den satsning som där görs på de så kallade rehabiliteringskoordinatorerna. Det är en yrkesgrupp som är till för att underlätta kontakten mellan vård och arbetsplats, och den ska också avlasta läkaren. Funktionen ska ge tydligt stöd till människor och skapa en god samverkan runt omkring dem. Det är en funktion som finns i den överenskommelse regeringen har med SKL och som vi ser behöver permanentas. Det arbetet inleder vi nu från regeringens sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
På samma sätt behöver vi se hur sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården bättre kan hänga ihop. Därför kommer vi också att i ett pilotprojekt pröva en finansiell samverkan mellan försäkringen och hälso- och sjukvården.
Jag går över till ett område jag gärna sätter lite extra fokus på. Vi genomför nu ett antal förbättringar för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi höjer garantinivån i sjukersättningen, och vi justerar bostadstillägget. Det innebär ungefär 2 000 kronor mer i plånboken per år. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning är den grupp i samhället som har bland de absolut lägsta inkomsterna och de sämsta förutsättningarna för att själva förbättra sin situation. Därför känns det extra bra att kunna satsa på just den gruppen.
Samtidigt som vi ska erbjuda trygghet ska vi erbjuda alternativ - en väg att komma vidare. Därför gör regeringen i budgeten viktiga satsningar som möjliggör för fler att få stöd in på arbetsmarknaden och en egen försörjning. Det handlar om en möjlighet för den som till exempel har aktivitetsersättning att pröva att studera, men det handlar också om möjligheten att få en större trygghet för att pröva arbete när sjukersättningen är vilande.
Vi måste också se det faktum i vitögat att det finns unga som har så grava funktionsnedsättningar att de inte någonsin kommer att kunna komma in på arbetsmarknaden igen. De ska också kunna känna trygghet, även om de är 19 år, och därför föreslår regeringen en sådan förändring.
Du ska inte bli sjuk av ditt arbete. Blir du det ska försäkringen vara trygg, förutsägbar och stödja dig i att komma åter i hälsa och arbete. Det är målet. Tillsammans med Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivare strävar vi mot detta - friskare arbetsplatser, helt enkelt.
(Applåder)