Herr talman! Jag kommer att koncentrera mitt inlägg i debatten på två områden i betänkandet. Den första punkten gäller mål för politikområdet Effektiv statsförvaltning och den andra punkten politikområdet Finansiella system och tillsyn. Det är ett område som redan har berörts något i debatten.
Enligt budgetlagen ska riksdagen besluta om mål för politikområden medan regeringen beslutar om mål för verksamhetsområden och verksamhetsgrenar. Målen för politikområdena ska vara långsiktiga. Finansutskottet har vid olika tillfällen påtalat att de mål för politikområdena som anges i budgetpropositionen är mycket allmänt hållna och därför inte direkt uppföljningsbara. Finansutskottet har dessutom vid flera tillfällen kritiserat bristen på resultatindikatorer för politikområdet Effektiv statsförvaltning.
I årets budgetproposition konstaterar regeringen på samma sätt att det saknas bra mått och mätmetoder för att följa upp och beskriva den offentliga förvaltningens samlade förmåga och utveckling. Man föreslår därför en förändring i politikområdets mål i syfte att göra det mer uppföljningsbart. De nya målen för politikområdet som man föreslår är att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert och effektivt.
Utskottet anser att regeringens ambition att ändra målformuleringen är lovvärd och att tillägget att lösa sina uppgifter rättssäkert gör att målet också blir mer konkret jämfört med tidigare. Samtidigt konstaterar utskottet att rättssäkerhet är ett krav enligt lag. Utskottet anser att det är bra att regeringen i samband med föreslagen ändring i målet för politikområdet betonar vikten av en fungerande resultatredovisning och tillstyrker därför förslagen. Men utskottet anser samtidigt att det finns skäl att utveckla målet ytterligare i linje med att förtydliga riktningen i regeringens ambitioner.
Herr talman! Det är enligt utskottet lämpligt att regeringen återkommer till riksdagen även i frågan om ytterligare utveckling av målet för politikområdet Effektiv statsförvaltning i anslutning till den fortsatta behandlingen av Styrutredningens förslag, som enligt uppgift ska ske nästa år.
Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen har föranlett en redogörelse från Riksrevisionens styrelse. Redogörelsen är hänvisad till försvarsutskottet, som avser att behandla ärendet under våren. En av slutsatserna i rapporten är att regeringen tydligare än tidigare bör fokusera på informationssäkerhetsfrågorna och att särskilt Försvarsdepartementet och Finansdepartementet närmare bör samordna sitt arbete i dessa frågor.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen ingen samlad bild i arbetet med informationssäkerheten utan lämnar olika delredovisningar under utgiftsområdena 2, 6 och 22. Finansutskottet anser att regeringen bör lämna en samlad och fördjupad redogörelse för informationssäkerhetsarbetet i staten till riksdagen. Det ska vara en redogörelse som spänner över samtliga berörda utgiftsområden.
Herr talman! Regeringen skriver i budgetpropositionen att andelen kvinnor på chefspositioner i staten successivt ökat och att kvoten 2006 uppgick till 34 procent. Man aviserar också insatser för fler kvinnor i ledande befattningar. Nytillsättningar av kvinnliga myndighetschefer under 2006 var lägre procentuellt sett än föregående år. Det går självklart inte att dra några långtgående slutsatser av ett enda års tillsättningar. Finansutskottet påpekar ändå vikten av att det sker en utvecklingen mot en jämnare könsfördelning bland statens chefer. Under våren kommer också finansutskottet att ha en utfrågning om statens arbetsgivarpolitik och jämställdhet.
I granskningen av den statliga garantimodellen 2004 konstaterar Riksrevisionen att det saknas en överblick över statens samlade risktagande. Regeringen fick rekommendationer att agera för att garantimyndigheterna skulle ha enhetliga riskredovisningsprinciper. Regeringen gav därefter samtliga myndigheter inom området uppdraget att samordna sin granskning. I Riksrevisionens egen uppföljning av sin granskning 2007 framgår att det uppdrag regeringen gav innebär att Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden och Sida ska göra en riskbaserad redovisning som sammanställs i årsredovisningen för staten. Från och med 2006 års redovisning ska även Bostadskreditnämnden göra detsamma. Man konstaterar att Insättningsgarantinämnden som står för hälften av statens kreditengagemang ännu inte har fått ett sådant uppdrag. Insättningsgarantinämnden kommer att avvecklas som en separat myndighet den 1 januari 2008, och verksamheten kommer att inordnas som ett beslutsorgan inom Riksgäldskontoret. Utskottet förutsätter att regeringen framöver i årsredovisningen för staten kommer att redovisa kostnader och risker också i det kreditengagemang som avser Insättningsgarantinämndens verksamhet.
Herr talman! Vid en internutfrågning i utskottet under hösten framhöll Finansinspektionens generaldirektör att myndigheten vill se en ändrad lagstiftning i syfte att förordna en sakkunnig i företag under Finansinspektionens tillsyn. Dessutom vill man se ändrade regler för förordnande av revisorer. I takt med att behovet av mer preciserade och anpassade uppdragsformer tillsätts anser Finansinspektionen att det vid sidan av möjligheten att förordna en revisor också bör finnas möjlighet att förordna en sakkunnig med annat uppdrag än det traditionella medrevisorsuppdraget. Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds frågan för närvarande. Utskottet anser att det vore önskvärt att regeringen återkommer till riksdagen under 2008 med sin bedömning på detta område.
Till betänkandet har fogats ett antal motioner från den allmänna motionsperioden. Samtliga motioner avstyrks med hänsyn till att utredning eller beredning av de frågor som behandlas pågår i Regeringskansliet.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.