Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig:
1. Vilka konkreta planer regeringen har för att
med svenska valobservatörer och andra insatser
bistå den oberoende valkommissionen i Sydafrika i
syfte att genomföra fria och rättvisa val i slutet av
april i år,
2. På vilket sätt regeringen vill verka för att
förstärka den nationella fredsbevarande styrkan
och FN:s observatörsgrupp UNOMSA,
3. Vilket ytterligare stöd regeringen vill föreslå för
att motverka det politiska våldet och för att hjälpa
offren för våld, hot och trakasserier,
4. På vilket sätt regeringen för svensk del och på
det internationella planet vill verka för strävandena
att återuppbygga Sydafrika, samt
5. Hur regeringen vill verka för dödsstraffets
avskaffande i Sydafrika.
Den 22 december i fjol antog det sydafrikanska
parlamentet med överväldigande majoritet den
övergångsförfattning som efter många och
komplicerade överläggningar förhandlats fram
mellan i huvudsak ANC och det regerande
Nationalistpartiet. Därmed gick de sista formella
resterna av apartheidsystemet i graven.
Men utvecklingen mot demokrati i Sydafrika har
inte varit smärtfri. Den har engagerat inte enbart
sydafrikaner utan också det internationella
samfundet. Att möta de förväntningar som nu finns
på märkbara förbättringar av vardagslivets hårda
villkor kommer att bli en av den nya regeringens
stora utmaningar.
Utvecklingen i Sydafrika är nu inne i ett kritiskt och
känsligt skede. Förhandlingar pågår fortfarande för
att få alla partier med i valet. Efter mitt besök
nyligen i Sydafrika är det min förhoppning att alla
de ansträngningar som nu görs för att säkra
demokratiseringsprocessen och valet i april skall
krönas med framgång.
Regeringen har nyligen fattat beslut om en svensk
valobservatörsinsats på 30 personer. Dessa skall
ingå i den av FN på det sydafrikanska
övergångsrådets begäran samordnade
internationella observatörsinsatsen.
Därutöver har FN för sin egen operativa
verksamhet bett Sverige tillhandahålla ytterligare
ca 35 valövervakare. Vi har ställt oss positiva till
denna framställan. SIDA har dessutom beslutat att
via FN:s särskilda Trust Fund finansiera
valobservatörsinsatser från afrikanska länder.
Sverige bistår vidare en rad svenska enskilda
organisationer, engagerade i freds- och snart även
valövervakning i Sydafrika. Deras arbete bedrivs i
nära samverkan med den oberoende
valkommissionen och omfattar även
väljarutbildning. Även svenska riksdagsledamöter
kommer att engageras som valobservatörer, bl.a.
genom African-European Institute, som är nära
knutet till AWEPA.
Både FN:s säkerhetsråd och generalförsamling har
godkänt generalsekreterarens förslag om att
utvidga UNOMSA:s mandat till att även omfatta
valövervakningsinsatser. Regeringen välkomnar
givetvis en sådan åtgärd. Generalförsamlingen har
redan godkänt den budget på ca 30 miljoner US-
dollar som den utökade insatsen beräknas kräva.
När det gäller den nationella fredsbevarande
styrkan vill jag gärna nämna att jag under mitt
besök i Sydafrika hade tillfälle att beröra denna
fråga med bl.a. ANC:s ledning. Jag fick därvid
intrycket att uppbyggandet av styrkan går
långsamt. Den tycks för dagen endast ha ett
symboliskt värde, och det förefaller dessutom
tveksamt om den hinner nå full kapacitet till april.
Säkerheten vid valen är i första hand en fråga för
sydafrikansk polis och militär, men skulle Sydafrika
i ett senare skede begära att t.ex. FN engagerar sig
i fredsstyrkan, kommer regeringen givetvis att
pröva på vilket sätt Sverige kan delta, exempelvis
med utbildning och träning.
Herr talman! Åtgärder för att förebygga det
politiska våldet utgör en förutsättning för att
demokratiseringsprocessen i Sydafrika skall lyckas
och för att valet skall kunna genomföras på ett
tillfredsställande sätt. Bland aktuella konkreta
svenska insatser, som finansieras av SIDA, vill jag
främst nämna fredsövervakningsprojektet
PEMSA, där 16 enskilda organisationer i Sverige
gått samman och rekryterat ett sextiotal svenska
fredsobservatörer.
Andra organisationer i Sydafrika som får svenskt
bistånd är t.ex. NIM, Network of Independent
Monitors, och EMPSA, Ecumenical Monitoring
Programme in South Africa, vilka båda omnämns i
Hans Göran Francks interpellation.
Sverige bistår också offren för det politiska våldet
med bl.a. rättshjälp. Genom svenskt stöd via
exempelvis Legal Resources Centre, South African
Legal Defence Fund och Lawyers for Human
Rights kan de som drabbats av övergrepp få både
juridisk hjälp och ekonomiskt stöd.
Raoul Wallenberg Institutet samarbetar sedan 1993
med University of the Western Cape för att främja
tillkomsten av en poliskår i Sydafrika, präglad av
demokratiska värderingar och respekt för de
mänskliga rättigheterna.
Sverige stöder också Internationella
Rödakorskommitténs arbete med våldsbekämpning
i Sydafrika.
Herr talman! Regeringen har i
budgetpropositionen 1993/94 angett riktlinjerna för
ett brett utvecklingssamarbete med ett
demokratiskt styrt Sydafrika. Syftet med detta
samarbete bör vara att bidra till en fördjupad
demokratisering i landet och slå vakt både om de
mänskliga rättigheterna och om en fungerande
marknadsekonomi.
Det framtida biståndet till Sydafrika, som dessutom
även i fortsättningen kommer att omfatta
satsningar inom både undervisnings- och
miljöområdet, är nu föremål för dialog mellan UD
och de svenska biståndsorganen. Efter valet
kommer överläggningar om det svenska biståndet
att äga rum med den nya sydafrikanska regeringen.
Sverige verkar för ett avskaffande av dödsstraffet,
och detta gäller givetvis också när det utövas i
Sydafrika. Vid mina samtal i Pretoria med den
sydafrikanske utrikesministern hade jag tillfälle att
redogöra för den svenska inställningen i denna
fråga. Jag redovisade också vår ståndpunkt för
ledningen i ANC, som ju officiellt är emot
dödsstraffet. Vi kommer även fortsättningsvis att i
våra officiella kontakter med Sydafrika att verka
för ett avskaffande av straffet.
I detta sammanhang skulle jag vilja nämna att
Sverige deltar aktivt i FN:s arbete för de mänskliga
rättigheterna i Sydafrika. Sverige står sålunda
tillsammans med andra nordiska länder för första
gången som medförslagsställare till en resolution,
Situation of Human Rights in South Africa, i FN:s
MR-kommission. Vi kommer att noga följa arbetet
både i kommissionen och på andra sätt.