Herr talman! Det är naturligtvis svårt att i förväg
garantera vad domstolen kan säga i ett givet läge.
Jag har ambitionen att göra den här frågan så
vattentät som möjligt. Men vi har inte heller i dag
någon vattentät situation.
Vi skall komma ihåg att vi i produktionen har en
så gott som vattentät situation. Där kontrolleras allt
som förs in. Man har en restriktivitet, eftersom man
är rädd om det man har. Standarden inom vår
hönsproduktion av olika typer och även
grisproduktionen är fantastisk. Man riskerar inte
detta.
På konsumtionssidan har vi ett
stickprovskontrollsystem som inte är vattentätt. Ett
system med certifikat från exportören skulle vara
bättre än det system som vi i dag tillämpar.
Dessutom löper vi en risk genom att vi reser ganska
mycket. Svensken äter utländsk mat i utlandet,
vilket är en betydande oförsiktighet. Det är på det
sättet som vi drar hem de flesta salmonellafallen i
landet. Det tänker vi inte förbjuda, det får man
fortsätta med. Det gör att man inte kan uppnå en
fullständigt vattentät situation. Men jag tror att vårt
föredöme är något som producenter av livsmedel i
många EU-länder skulle önska att de kunde följa
efter.
Jag har mycket stor respekt för Birgitta Hambraeus
synpunkt på de fattiga i världen. Men vi har aldrig
i Sverige satt Norrlandsproblematiken emot u-
länderna. Vi har alltid sagt att vi skall kunna ha
både en regionalpolitik och ett rejält u-
landsbistånd. Jag tror att vi också skall kunna ha en
bra EU-politik och ett u-landsbistånd. Genom att
vi får en bättre ekonomi har vi också möjlighet att
bistå bättre.
Debatten om kretslopp och god miljö skall vi föra
med all kraft här hemma. Men vi behöver inte bli
sämre här hemma för att vi också för den debatten
utanför vårt land, inom den europeiska unionen.