Herr talman! Ingemar Nilsson har frågat mig när jag och regeringen avser att för riksdagen presentera ett förslag till nytt energieffektiviseringsprogram för svensk industri.
Energieffektivisering är ett nyckelområde för att minska utsläppen av växthusgaser. Det kan även bidra till ökad försörjningstrygghet och har förutsättningar att sänka energikostnaderna och på så sätt öka konkurrenskraften för svenskt näringsliv.
Det stämmer att EU-kommissionen fann att nuvarande PFE-program stred mot statsstödsreglerna, då dessa inte tillåter att företag medges total elskattebefrielse, utan att minimiskattenivån på el, ca 0,5 öre per kilowattimme, i EU:s energiskattedirektiv måste respekteras från och med den 1 januari 2013. De åtgärder som företagen vidtagit inom ramen för PFE, till exempel energikartläggning, hade dock inte kommissionen några synpunkter på.
Regeringen överlämnade för några veckor sedan propositionen
Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet
till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen ett antal viktiga åtgärder som kommer att leda till ökad energieffektivisering i svenska företag i alla branscher. Särskilt viktigt är förslaget till ny lag om att alla stora företag ska göra en energikartläggning och förslaget om att främja insatser för energikartläggning i små och medelstora företag.
Energikartläggningarna kommer att ge företagen kunskap om vilka åtgärder som de kan och bör vidta för att effektivisera sin energianvändning och minska sina energikostnader. Nu i vår har jag och regeringen också överlämnat ett förslag till riksdagen om att ta till vara industrins spillvärme i fjärrvärmenäten, vilket leder till att energin används mer effektivt samtidigt som det kan bli en intäktskälla för företagen.
För mindre än två veckor sedan beslutade regeringen dessutom om hur EU:s regionalfondsmedel ska användas i Sverige under de kommande sju åren. Sammanlagt 17 procent av de samlade medlen riktas till åtgärder inom energiområdet, vilket är en femdubbling jämfört med tidigare programperiod.
Totalt satsas 2,7 miljarder kronor, varav hälften är EU-medel och hälften är statlig medfinansiering. Av detta satsas totalt 650 miljoner kronor på ett nationellt program för energieffektivisering riktat till näringslivet, särskilt små och medelstora företag. Vidare satsas drygt 1,4 miljarder kronor på energieffektivisering inom åtta regionala program.
Slutligen kommer en fjärdedel av pengarna att gå till en grön investeringsfond som kommer att investera i tidiga skeden i duktiga svenska miljöteknikföretag. Som framgår av svaret har regeringen gjort mycket för att främja energieffektivisering inom energiintensiv industri, och frågan om hur detta ytterligare kan främjas i framtiden bereds inom Regeringskansliet.