Herr talman! Siri Dannaeus har frågat mig om re-
geringen avser att vidta några ytterligare åtgärder så
att alla elever uppnår målet Godkänd i grundskolan.
Under en lång följd av år har det inte funnits några
andra krav för antagning till gymnasieskolan än att
eleverna skulle ha fullgjort sin skolplikt. Genom riks-
dagens beslut med anledning av propositionen En ny
läroplan (prop. 1992/93:250) införs ett allmänt kun-
skapsrelaterat behörighetsvillkor för nationella och
specialutformade program i gymnasieskolan fr.o.m.
intagningen till läsåret 1998/99. Villkoret är att en
elev för behörighet måste ha minst betyget Godkänd i
ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik
och engelska.
Dessa behörighetsvillkor tillsammans med det
mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet innebär
en avsevärd skärpning av kraven. Denna ambitions-
höjning kan, trots stödåtgärder i många fall, medföra
att vissa elever inte kommer att uppfylla behörig-
hetsvillkoren inför intagningen till läsåret 1998/99.
Vad som hittills diskuterats är ett förslag från en
arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet om be-
hovet av en möjlighet att göra undantag från behörig-
hetskraven i de fall då det finns synnerliga skäl. Enligt
förslaget skall detta endast kunna ske om man efter
individuell prövning gör bedömningen att eleven har
faktiska förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt
fullfölja utbildningen.
Regeringen, som anser att det är viktigt att slå vakt
om utbildningens kvalitet och likvärdighet, har inte
ändrat uppfattning om att elever som saknar betyg i
ett eller flera behörighetsgivande ämnen skall inhämta
erforderliga kunskaper innan de tas in på ett nationellt
eller specialutformat program. Jag anser alltjämt att
grundskolan måste ge eleverna reella förutsättningar
för att klara av studierna i gymnasieskolan.
Regeringen avser inte att föreslå någon generell
uppmjukning av behörighetskraven. Problemet med
elever som inte uppnår behörighetskraven kan lösas
på andra sätt. Inom ramen för ett individuellt program
kan en elev läsa både ämnen på grundskolenivå och
kurser från nationella program. Därför kan en elev
som saknar betyget Godkänd i ett enstaka ämne inom
ramen för gymnasieskolans individuella program få
en sådan studieplanering att eleven i huvudsak följer
undervisningen på kurser inom ett nationellt program
som han eller hon har förutsättningar att följa och
därutöver på grundskolenivå läser det ämne i vilket
han eller hon har kunskapsbrister. En elev som saknar
många betyg från grundskolan behöver däremot san-
nolikt ägna större delen av sin tid på det individuella
programmet åt att inhämta kunskaper i de berörda
ämnena.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stär-
ka kommunernas möjligheter att ta det ansvar för
skolans resultat som riksdagen lagt på kommunerna
och som vi nyligen här har diskuterat. Regeringen har
anslagit betydande resurstillskott till kommunerna
med det uttryckliga önskemålet att satsningen skall
komma skola, vård och omsorg till del. I budgetpro-
positionen för år 1998 uttalade regeringen därvid att
för skolans del bör elever med behov av särskilt stöd
prioriteras.