Fru talman! Jag delar inte riktigt utrikesministerns
syn när det gäller tiden för insatser och när det gäller
att bjuda hit människor, dvs. att ta en mera nära kon-
takt. Jag tycker faktiskt att den tiden nu är inne att
kunna göra det. Det är klart att det kan finnas svårig-
heter att veta vem man ska inbjuda.
År 1998 hade man ett s.k. demokratiskt val. Vid
det tillfället utkristalliserades några politiska partier
som ju också har tagit och gärna vill ta ett stort ansvar
för den demokratiska processen men som man lite
grann i det här arbetet har sopat under mattan på ett
sätt, om jag får använda det uttrycket, och som också
känner sig lite grann förbigångna. Det finns alltså ett
embryo till en demokrati där och till en demokratise-
ringsprocess som jag tycker att man måste ta vara på.
Den handlar egentligen om folkets vilja och vad fol-
ket tror och ser.
Sedan har det kommit så många andra som tycker
att det ska vara på ett visst sätt när det gäller att bygga
upp demokratin. Vi har naturligtvis våra uppfattning-
ar om hur det ska vara. Men i alla dessa situationer
har man kanske ändå inte frågat människorna hur de
ser på situationen. Visserligen ska det hållas ett val nu
då de kan få tala om hur de vill att det ska vara när
det gäller deras eget samhälle. Men det finns redan i
dag en stark uppfattning om hur det ska vara. Och
den uppfattningen har man inte i alla sammanhang,
som jag ser det, tagit till vara. Detta har kommit fram
i de diskussioner som vi har haft med olika politiker i
landet.
Jag tycker att det är mycket riktigt och viktigt att
man hjälper till att bygga upp det civila samhället.
Det är oerhört angeläget. Lag och ordning är nämli-
gen det som framför allt behövs. Och man vill ju ha
fler poliser. Men det är inte bara poliser som man
behöver ha, utan hela rättssystemet behöver byggas
upp. Och man framförde önskemål om att vi från
Sverige skulle sända ned hela grupper med fängelse-
personal. De ville gärna att vi skulle skicka ett team
med fängelsefolk, eftersom de behöver lära sig hur de
ska kunna arbeta just inom dessa institutioner. Nu har
jag framfört det budskapet. Detta var de ganska an-
gelägna om.
Jag tror precis som utrikesministern att vi är gans-
ka eniga om att det är ett stort arbete som återstår
nere i Kosovo och att det finns många sätt att arbeta
på. Men den viktigaste utgångspunkten tycker jag är
att man ska försöka utgå från de verkliga behoven
och människornas egen önskan och inte bara lyssna
på det som sägs för stunden. Man måste tränga in på
djupet när man talar med människorna.