Herr talman! Jo, vi är medvetna om att den svenska grisnäringen befinner sig under stor press, och vi delar oron, precis som jag sade. Men jag undrar om jag ska tolka Per Åsling som att han tycker att den svenska grisnäringen ska sänka nivån på djurvälfärden för att klara sig i konkurrensen. Vi tror inte det. Lyssnar man på näringen hör man att de inte heller vill göra det. Det de vill ha är en obligatorisk ursprungsmärkning.
Det som Eskil Erlandsson jobbar för är en frivillig märkning. Han är inte beredd att gå fram med och arbeta för en obligatorisk ursprungsmärkning, som vi från oppositionen och näringen vill ha.
Det näringen också efterfrågar är att man ska jobba mer strategiskt med frågor som rör livsmedelsproduktionen i Sverige. De vill också att man ska jobba mer aktivt med offentliga upphandlingar.
Därför undrar jag: Ska jag tolka Per Åsling som att han tycker att den svenska grisnäringen ska klara sig genom att sänka nivån på djurvälfärd? Eller ska man klara sig genom att ha en hög nivå på djurvälfärden? Vad är då regeringen beredd att göra för att stötta den svenska livsmedelsproduktionen och den svenska grisnäringen i det arbetet?