Fru talman! Idrottens omfattning och dess betydel-
se för folkhälsan, för den sociala gemenskapen och
för ungdomens aktivering beskrivs i betänkandet, och
den kan inte nog understrykas.
Idrotten refereras och debatteras mer än de flesta
andra områden i samhället. Självklart är det elitidrot-
ten som får den mesta uppmärksamheten. Alla fasci-
neras vi av lagsporter, av tävlingar och av stora pres-
tationer, men det viktigaste av allt är ändå bredden, de
många människornas idrottande. Jag tänker då på alla
de tre miljonerna medlemmar, alla ledare och alla
klubbar, allt det slit och all den gemenskap som finns
på gräsrotsnivå. Det är det som har den stora betydel-
sen.
Undersökningar visar att de ungdomar som idrot-
tar förbättrar sina studieresultat. Det gäller både de
allra duktigaste eleverna och de lågpresterande. Den
som idrottar bygger också upp kroppen och får där-
med större möjligheter att klara arbetslivets påfrest-
ningar längre fram - jag tänker då på ryggbesvär och
förslitningsskador. De senare drabbar i mycket stor
utsträckning unga kvinnor i monotona arbeten.
Det är därför mycket angeläget att - förutom att
arbeta för en förbättrad arbetsorganisation - stimulera
ännu fler till någon form av idrottsutövning. Alldeles
speciellt gäller det flickorna. Idrottsämnet i skolan har
här den största betydelsen. Enligt min mening måste
den undervisningen dels få en rimlig andel av under-
visningstiden, dels och framför allt utformas så att
alla elever i skolan stimuleras till fortsatt idrottsutöv-
ande och motion på fritiden. Ett nära samarbete mel-
lan skolan och idrottsrörelsen är mycket angeläget.
I vår motion om idrott har vi en del yrkanden som
hänvisats till andra utskott. Idrotten i skolan och
forskning om idrott är områden som behandlas i ut-
bildningsutskottet. Våra speciella yrkanden om dop-
ning och våld i samband med idrottsevenemang har
hänvisats till social- respektive justitieutskottet. I ett
tidigare betänkande har idrottens finansiering genom
inkomster från spelverksamhet behandlats.
Jämställdheten inom idrotten är en mycket angelä-
gen och omdiskuterad fråga. Färre flickor än pojkar
idrottar. Samhällets satsningar på idrott går till största
delen till pojkar. Flickors särskilda idrottsintressen har
inte uppmuntrats tillräckligt. Flickor får oftast betala
mer för sin idrott, t.ex. ridning. Jag vill instämma i
den fråga som Stig Bertilsson ställde till Anders Nils-
son om en eventuell momsbeläggning av ridsporten,
vilket jag tycker vore fullständigt regelvidrigt.
Mediernas spegling av kvinnoidrotten är minimal.
Ändå har vi gång på gång fått uppleva att just kvinnor
räddat den svenska äran i internationella tävlingar -
det senaste exemplet är skid-VM. Det är intressant att
notera att kvinnoidrotten i Norge får betydligt större
andel av idrottens medieutrymme än i Sverige - ett
memento för alla svenska sportredaktioner.
Jämställdheten inom idrotten kommer att behand-
las i ett särskilt betänkande i höst, och vi får då tillfäl-
le att debattera detta ytterligare.
Kontentan av allt detta är att vi nu behandlar ett
ganska tunt betänkande om anslagen. Idrotten får,
liksom andra områden, vidkännas besparingar, vilket
vi accepterar, även om vi skulle ha önskat ett underlag
i form av en analys av om budgetmässiga besparingar
även blir samhällsekonomiska besparingar.
Vi menar därför att det nu är angeläget med en
mer genomgripande analys av hur stödet till idrotten
skall utvecklas på lång sikt och även av förutsättning-
arna för hur idrotten skall öka sin självfinansiering.
En princip bör vara att staten skall undvika att skatte-
belasta ideell verksamhet. Majoritetens motargument
är att idrottsrörelsen inte har begärt en sådan utred-
ning och att idrottsrörelsen dessutom tillsatt en egen
utredning om finansiering. Det är väl mycket bra att
idrottsrörelsen ser över sin finansiering - jag tycker
att det är en självklarhet att man gör det. Men det är ju
ändå riksdagen som beslutar om statens anslag, och vi
ser det som angeläget att vi får ett beslut som långsik-
tigt klargör finansieringen för idrotten. Vi hörde här
tidigare vilken oro som finns ute i idrottsrörelsen för
just de här sakerna. Därför tycker vi att det är angelä-
get med den här typen av utredning.
En princip som också bör behandlas i utredningen
är det som tas upp i reservation nr 1 om idrottsrörel-
sens oberoende ställning. Det är en angelägen fråga
med tanke på idrottsrörelsens stora ideella innehåll,
samtidigt som samhället också ger finansiellt stöd.
Vi menar att statens stöd inte skall villkoras. Där-
emot är det verkligen angeläget med en livlig debatt i
en mängd olika frågor - t.ex. om bredden i idrotts-
verksamheten, våldet, dopningen, etiken och jäm-
ställdheten samt om hur vi skall få med ännu fler
ungdomar i idrottsverksamheten. Opinionsbildning
har större effekt än om man ekonomiskt villkorar
stödet till idrotten.
Herr talman! Självklart står vi bakom båda reser-
verationerna med centernamn i detta betänkande. Jag
yrkar dock bifall endast till reservation nr 2.