Fru talman! Jag skall börja med Lennart Fremlings
fråga, som jag sedan också skall utveckla i ett skrift-
ligt svar.
SJ har ju företrädesrätt att köra, och sedan kom-
mer den upphandlade trafiken i andra hand. Om ingen
av dem kör måste man anmäla detta till Banverket och
trafikledningen, och då kan någon annan få chansen
att köra. Visst kan man tycka att det här är ett krång-
ligt system. Vad vi har sagt - och föreslagit riksdagen
att godkänna i den transportpolitiska propositionen -
är dock att SJ också i fortsättningen skall ha företrä-
desrätt. Sedan får vi tekniskt lösa detta och klara
förutsättningarna med att SJ skall ha företrädesrätten
och den upphandlade trafiken och huvudmannatrafi-
ken första möjligheten. Om man kan förändra regel-
systemet är det naturligtvis bra, men jag har inte i dag
någon möjlighet att gå vidare in på det.
Lennart Rohdin sade att det har kommit olika bud-
skap från olika företrädare för SJ. Jag vill inte recen-
sera det, men på något sätt är detta ändå en ganska bra
bild av det som också vi från regeringen har upplevt
som ett stort problem: Det finns ett glapp mellan
"samhällsintresset" i tågtrafiken och det som riksda-
gen har beslutat när det gäller att SJ skall arbeta före-
tagsekonomiskt. Det är precis därför vi behöver den
här myndigheten - för att täcka upp det här glappet.
Vi kan inte sitta i departementet eller här i kammaren
och fatta detaljbesluten, utan det skall de som finns
nära verkligheten göra. Den här samordningen mellan
kommuner, trafikhuvudmän och operatörer är oerhört
viktig för att vi skall få ett kollektivtrafiksystem som
faktiskt fungerar.
Sedan tycker jag att det låter beklagligt om den
här historien från i vintras är korrekt. Här delar jag
Lennart Rohdins uppfattning. Gick det till på det
sättet verkar det inte helt seriöst.