Herr talman! Kommunerna, landstingen och regionerna har att driva, utveckla och förvalta det vi kristdemokrater anser vara välfärdens kärna, nämligen vården och omsorgen om barn och äldre, utbildning av de unga och den samhällsnyttiga servicen till medborgarna.
Vi kristdemokrater anser att det är hög tid att ge kommunerna och landstingen möjligheter att göra en satsning värd namnet genom finansierade reformer för både trygghet och valfrihet. Vi vill också verka för en styrning som möjliggör ett kommunalt handlingsutrymme utifrån deras förutsättningar.
I vårt budgetalternativ avsätter vi till exempel särskilda medel till psykiatrin och missbrukarvården, höjd maxtaxa för kvalitetslyft i den kommunala barnomsorgen och en nationell vårdgaranti som fungerar i praktiken. Vi vill också låta föräldrar som inte får plats i eller väljer att stå utanför den kommunala barnomsorgen få del av offentliga medel genom ett kommunalt vårdnadsbidrag.
Herr talman! Låt mig få lyfta fram några punkter ur vår partimotion med anledning av regeringens skrivelse, som vi debatterar här i dag. Kristdemokraterna vägrar att acceptera en kollektiv syn på barnomsorgen. Vi vill bejaka en mångfald där föräldrarnas val står i centrum. Barn har behov av sina föräldrar och en nära kontakt med sin hemmiljö, särskilt när de är små. Det är viktigt att föräldrarna själva kan bestämma över sin situation och att det finns alternativ till den kommunala barnomsorgen. Vi hörde här tidigare utskottets ordförande tala om att det handlar om barnen och barnbarnen. Det gör det i vårt förslag.
Vi vill därför se en mångfald av barnomsorgsformer liksom ett kommunalt vårdnadsbidrag till de föräldrar som väljer att stanna hemma med sina barn även en tid efter det att ersättningen i föräldraförsäkringen upphört. Vi menar därför att ett kommunalt vårdnadsbidrag måste införas från och med den 1 juli 2007.
Kristdemokraterna föreslår också en satsning på kvaliteten i förskolan som innebär mindre barngrupper. Denna satsning finansieras helt genom att låta kommunerna ta ut en något högre maxtaxa för kommunal barnomsorg.
Herr talman! En annan viktig valfrihetsfråga handlar om de fristående skolorna. Trots upprepade försök från Socialdemokraterna att hindra nyetableringar av fristående skolor växer deras antal år för år. Skillnaden i synsätt är mycket stor. Regeringen har bland annat uttryckt farhågor om att fristående skolor ökar segregationen. Jag vill påstå att det är en myt. Vi hör ofta exempel från Borås. Jag kommer också från Borås. Jag vet att det finns fristående skolor i Borås som har elever som kommer från hela kommunen. Det betyder ju en mångfald i sig. De har också procentuellt fler elever från andra kulturer. Både fristående och kommunala skolor är var för sig viktiga delar av skolväsendet. Från fristående skolor kommer mycket av pedagogisk och organisatorisk förnyelse.
Herr talman! Bristerna inom den psykiatriska vården har debatterats häftigt under senare år. Ett antal brutala våldsbrott har fäst uppmärksamheten på de stora grupper av psykiskt sjuka människor som inte får vård och som i vissa fall är en fara både för sig själva och för andra.
Regeringens psykiatrisamordnare Anders Milton har gjort en större genomgång av brister och behov inom den psykiatriska vården. Han har också föreslagit statliga resurstillskott som ska öka successivt under en åttaårsperiod. Regeringen har avsatt 250 miljoner under 2006 i en satsning på den psykiatriska vården. Vi menar att detta är otillräckligt. Kristdemokraterna anser att det behövs en tydligare politisk markering som lyfter fram de psykiskt sjukas behov av god vård och omsorg. Vi har därför föreslagit en dubbelt så stor satsning som i allt väsentligt bygger på psykiatrisamordnarens förslag.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar samhällets skyldigheter att ge olika former av stöd till psykiskt och fysiskt funktionshindrade. Det är en bra lag. Alltsedan den trädde i kraft 1994 har också många invändningar framförts gällande lagens utformning och tillämpning. Brister i LSS har påtalats av både brukare och huvudmän. Det handlar om otydliga definitioner av såväl personkretsen som vissa insatser samt olika brister i regelverket. Det är därför dags att analysera och utvärdera effekterna av LSS. Denna översyn ska, enligt vår uppfattning, företas utan att själva rättighetslagstiftningen som sådan ifrågasätts. Utgångspunkten bör också vara att staten i framtiden ska ta över kostnadsansvaret för LSS.
Herr talman! Det finns mycket att säga om kommunernas utveckling. Mycket bra har skrivits i motioner från Kristdemokraterna. Jag hoppas att detta kommer att bli uppfyllt. Jag ställer mig givetvis bakom samtliga reservationer som vi har skrivit, men under rådande omständigheter här i kammaren yrkar jag inte bifall till någon av dem.