Fru talman! Först och främst tydliggör vi det därför att det står tydligt i den kommunala skrivelsen och vi också har skrivit in det i betänkandet. I betänkandet hänvisar vi till all den statistik som SCB gör på alla längder, och särskilt för kommunerna, och även Kommun- och Landstingsförbunden har särskild statistik.
Gunnar Nordmark och jag är inte oense i den här frågan. Det är väldigt viktigt. Det är därför som regeringen precis har lagt fram handlingsplanen för jämställda löner. Vi i samarbetspartierna har redan i vårt 121-punktsprogram tagit fram att det är så viktigt att bland annat se till att man just inom offentlig sektor har möjlighet att se på detta och också minskar löneskillnaderna.
I sak är det nästan jämställda löner i kommunsektorn. Problemet är i landstingssektorn. Skälet är att drygt 30 % av kvinnorna arbetar inom yrkesgrupperna inom vård och omsorg med relativt låga månadslöner. Drygt 30 % av alla män arbetar i yrkesgruppen hälso- och sjukvårdsspecialister och med relativt höga löner. Det är vad som gör den stora skillnaden inom landstingen.
Den här skillnaden finns inte bara inom offentlig sektor. Man talar om kvinnliga chefer. Tyvärr ser det ut så på hela arbetsmarknaden. Här har vi gemensamt mycket att arbeta med.