Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1994/95:112 om pro- duktions- och miljömålen i skogsbruket

ROY OTTOSSON (mp), 1995-05-15 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Som jag berättat är inte lagstiftningen

speciellt framsynt när det saknas generellt biotop-

skydd när det gäller skogsmiljöerna. Man måste defi-

niera varje litet område, om det så bara är på en eller

en halv hektar. Det är ett föråldrat sätt att hantera det

här.

Påståenden om att det skulle vara motsättningar

mellan att naturvårdsanpassa skogsbruket å ena sidan

och att å andra sidan avsätta reservat visar på ett för-

legat synsätt.

Ministern hade i svaret som exempel på länder,

som inte skulle ha naturvårdsanpassat skogsbruk utan

enbart reservat, hela Nordamerika och hela Sydostasi-

en. Det är felaktigt. Jag har varit i dessa länder och

tagit del av hur man där jobbar med naturvårdsan-

passning av skogsbruket. De är i flera avseenden

betydligt mer framsynta än vad vi är på det området.

Om vi lyckas fullt ut med att naturvårdsanpassa

skogsbruket, kanske vi kan klara oss med ca 5 % av

den produktiva skogsarealen nedanför skogsodlings-

gränsen som reservat enligt Skogsutredningen. Om vi

inte lyckas med att naturvårdsanpassa skogsbruket

utan fortsätter som hittills, behöver vi kanske skydda

15 %. Det visar litet på dimensionerna.

Jag har i dagarna fått ett konkret exempel på att

man i Sverige faktiskt inte har något skydd för akut

utrotningshotade växt- och djurarter. Det finns som

bekant en lista över sådana arter, "rödlistade växter".

Listan revideras vart femte år. Där talar man om vilka

akut hotade växter som finns. En av dem som vi trott

varit närmast utrotad i landet finns kvar på en enda

plats, nämligen i ett litet område i Jämtland, är mörk

rödprick, en sorts lav. Skogsstyrelsen har begärt att

man inte skall avverka där. Markägaren har väntat,

men ingenting händer. Man har begärt pengar från

Naturvårdsverket för att kunna ersätta markägaren.

Det handlar om några få hektar. Det finns inga peng-

ar, säger man från Naturvårdsverket. Nu kommer den

skogen att säljas som rotpost, och den här växten

kommer att utrotas för alltid i landet. Så fungerar

svensk lagstiftning.

Det är alltså fullständigt struntprat ministern ägnar

sig åt när han påstår att vi skulle ha verkningsfull

lagstiftning. Finns det inte pengar till hands utrotar

man precis hur man vill. Det finns inget generellt

skydd för hotade djur- och växtarter i Sverige. Det

finns inget generellt biotopskydd i verkligheten. Allt

är beroende av anslagen, och anslagen är alldeles för

små. Ministern har inte heller talat om hur man skall

ta fram några pengar.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ROY OTTOSSON (mp): Svar på interpellation 1994/95:112 om pro- duktions- och miljömålen i skogsbruket (1995-05-15) — PRESS0